Thomas Arnold (1795–1842)

engelsk präst och skolledare
(Omdirigerad från Thomas Arnold (1795-1842))

Thomas Arnold, född 13 juni 1795 i CowesIsle of Wight, död 12 juni 1842 i Rugby i Warwickshire, var präst i Engelska kyrkan och en av Englands på sin tid mest betydande skolmän, far till Matthew och Tom Arnold.

Thomas Arnold
Född13 juni 1795[1][2][3]
Cowes, Storbritannien
Död12 juni 1842[1][2][3] (46 år)
Rugby[4], Storbritannien
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidCorpus Christi College, Oxford
Winchester College
Warminster School
SysselsättningHistoriker[5], universitetslärare, teolog, lärare[4], författare[6]
Befattning
Huvudlärare, Rugby School (1828–1841)
Regius professor i historia (1841–1842)
ArbetsgivareOxfords universitet
Rugby School
MakaMary Penrose
(g. 1820–)[7][8]
BarnFrances B. Arnold[9]
Jane Martha Arnold (f. 1821)[9][7]
Matthew Arnold (f. 1822)[10][9][7]
Thomas Arnold (f. 1823)[7]
William Delafield Arnold (f. 1828 och 1831)[9][7]
Susanna Elizabeth Lydia Arnold (f. 1831)[7]
Anne Arnold (f. 1835)[9]
Sarah Arnold (f. 1838)[9]
FöräldrarWilliam Arnold[9][7]
Martha Delafield[9][7]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Arnold studerade i Oxford 181118, ägnade sig de följande nio åren – under vilka han även företog flera utländska resor – åt djupgående studier i teologi, klassiska språk och historia, på samma gång som han sysselsatte sig med att förbereda ynglingar för universitetet och därigenom lade grunden till sin följande pedagogiska verksamhet. År 1827 kallades han till rektor för Rugby School och verkade med utomordentlig framgång på denna plats till 1841, då han utnämndes till professor i historia i Oxford. Arnolds pedagogiska arbete hade till största syfte att fostra karaktärer i kristen tro och att få bort all petighet från undervisningen. Arnold var en motståndare till Oxfordrörelsen. Han bortrycktes redan året därpå av en tidig död.

Arnold har kallats den engelska lärdomsskolans Sokrates, betydande inte så mycket genom sina skrifter som genom sin ädla, kraftfulla och genombildade personlighet och genom den pedagogiska tradition han lämnade efter sig. Hans huvudförtjänst har ansetts ligga i att han framställde det engelska skolväsendets egendomlighet liksom i en förklarad dager och därigenom ådrog detsamma en välförtjänt uppmärksamhet. Arnold hävdade och förverkligade på ett lysande sätt den djupa sanning som ligger till grund för den engelska uppfattningen av uppfostrans och skolans ändamål, nämligen att ynglingar bör framför allt fostras till män, till upplysta, kraftiga, om sig själva och sitt levnadsmål medvetna karaktärer.

Vördande det hävdvunna och nationella, skattade han högt den anda av solidaritet och kamratskap som sedan gammalt utbildat sig i den engelska skolan, och stävjade med varsamhet de missbruk som i sammanhang därmed inrotat sig. Gentleman i ordets ädlaste bemärkelse, liberal i sin uppfattning och behandling av ungdomen, tagande livlig del i de ungas sorger och fröjder, till och med i deras lekar, fryntlig och mild, men också allvarlig och sträng, vann han över sina lärjungar ett underbart inflytande som förhöjdes och stärktes av det starka intryck han förstod att ge de unga av den varma och levande kristendom som utgjorde grundtonen i hans eget väsen. All formalism och bokstavskunskap var honom främmande, och religionen ville han framför allt se förverkligad i en förhöjd och renad känsla för sanning och rätt.

Källor

redigera

Tryckta källor

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Arnold, 1. Thomas, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w64f28tc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 16980868, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Peerage person-ID: p57110.htm#i571095, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ^ Арнольд, Матью, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera