Taurien, även känt som Cherson (på medeltiden) och Korsun (i slaviska skrifter), är ett historiskt namn på Krimhalvön. Den forntida grekiska staden och stadsstaten Chersonesos grundades på sydvästra delen av Krim, nära dagens Sevastopol 422-21 f.Kr. av Megarianer - grekiska kolonister från Heraclea Pontica, en stad på södra kusten av Svarta havet.

The "Chersonesus "Taurica" of Antiquity, London, ca 1770

Tauriens fastlandsdel är en vågig stäpp av "svart jord" (Nogaiska stäppen), endast på några ställen bestående av salthaltig lera, såsom vid Sivasj-viken ("Ruttna sjön"), eller av sand, vid Dneprs nedre lopp. Den vattnas av Dnepr, som flyter längs med den nordvästra gränsen, och av två mindre floder, Molotjnaja och Berda. En mängd små sjöar och dammar förekommer i norr, särskilt i sandstäpperna vid Dnepr. Skog saknas, med undantag av planteringar i mennoniternas kolonier. Jordbruk och boskapsskötsel (mest fåravel) är traditionella huvudnäringar.

HistorikRedigera

 
Iphigeneia i Taurida. Pompei

Namnet förekommet i Pompeji i sagan om Iphigeneia. I forna tider var staden ett viktigt centrum för tillverkning och handel samt den politiska mitten av en stadsstat som omfattade den sydvästra kusten av Krim. Staden blomstrade åren 400-200 f.Kr. Den hade ett demokratiskt statsskick och myntade sina egna pengar. Dess ekonomi baserades på vinodling, fiske, tillverkning och handel (spannmål, boskap, fisk) med andra grekiska städer, skyterna, och taurianer. På 100-talet f.Kr. erkändes Tauriens suveränitet av prins Mithradates VI i Bosporanska riket och senare av Rom.

UtgrävningarRedigera

De återstående ruinerna och platsen för den forna staden har studerats och grävts ut många gånger, första gången år 1827 (K. Kostiushko-Valiuzhynych) och systematiskt från 1876 (genom R. Lener, K. Hrynevych, G. Belov, A. Yakobson, och andra).

GuvernementetRedigera

Mellan 1802 och 1917 var området ett guvernement (Guvernementet Taurien), som tillhörde Kejsardömet Ryssland, som omfattade halvön Krim och en del av fastlandet, mellan nedre Dnepr samt Svarta havets och Azovska sjöns kuster, samt gränsade i norr till guvernementen Cherson och Jekaterinoslav. Taurien omfattade 63 450 km³, av vilka 25 140 km³ utgjorde Krim.

KällorRedigera

Se ävenRedigera

Rysslands historia
 
Denna artikel är en del av en serie
Ruskhaganatet
Kievrus
Gyllene horden
Storfurstendömet Moskva
Tsarryssland
Kejsardömet Ryssland
Ryska republiken
Ryska revolutionen
Sovjetunionen
Ryska federationen
Se även
Ryska statsöverhuvuden
Rysk-ortodoxa kyrkan
Rysslands militärhistoria
Kalla kriget

Ryssland-portalen