Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Talysj


Talysj är ett nordvästiranskt språk som talas i de norra delarna av de iranska provinserna Gilan och Ardabil, samt i de södra delarna av Azerbajdzjan. Historiskt kan språket och talysjerna spåras tillbaka genom den medeliranska perioden till det mediska språket. Språket har en mängd dialekter, som vanligtvis delas upp i tre grupper: norra (i Azerbajdjan och Iran), centrala (Iran) och södra (Iran). Uppskattningarna för antalet talysjtalare varierar, men trovärdiga uppskattningar rör sig mellan en halv till en miljon. Talysj är delvis, men inte helt, ömsesidigt begripligt med persiska. Talysj klassificeras som "sårbart" av Unescos Atlas of the World's Languages in Danger.[1]

Talysj
 tolışə zıvon
толышә зывон
تالشی زَوُن  
Talas iIran, Azerbajdzjan
RegionKaspiska havets västra och sydvästra kust
Antal talare1 miljon
SpråkfamiljTalysj
Officiell status
Officiellt språk iInget
SpråkmyndighetAkademien för persiskt språk och litteratur
Språkkoder
ISO 639-3tly

Innehåll

HistoriaRedigera

Bakgrunden till namnet talysj är oklar, men sannolikt gammal. Folkets namn anges i tidiga arabiska källor som al-Taylasân och i persiska som tâlišân och tavâliš, som är pluralformer av tâliš. Den norra talysjvarianten (i Azerbajdjan) var historiskt känd som tâlish-i guštâsbi. Talysj har historiskt onmämns tillsammans med Gilan eller Muganslätten. Hamdallah Mostowfi skrev att det språk som täckte den kaspiska gränsregionen mellan Gilan och Shivan var ett pahlavispråk relaterat till språket i Gilan.[2] Det har även spekulerats i att fornazariskan kan ha varit en föregångare både till talysj och tat. B.V. Miller lade 1953 fram hypotesen att azariskan i Ardabil, som återfinns i Safi-ad-din Ardabilis verk, var en form av talysj, vilket stöddes av W.B. Henning.[3][4]

Geografisk utbredningRedigera

I Iran finns sex städer där talysj talas: Masal, Rezvanshar, Talesh, Fouman, Shaft and Masoleh, men bara Masal och Masoleh är enspråkigt talysjtalande.[källa behövs] I övriga städer talas utöver talysjiska även gilaki och azerbajdzjanska. I Azerbajdzjan talas talysj i åtta städer: Astara (79%), Lerik (49%), Lenkoran (35%), Masalli (30%), Belasuvar (24%), Nefchala (13%), Calilabad (9%) och Yardimli (4%).[5] Talysj har påverkats av sin närhet till talare av gilaki, azerbajdzjanska och persiska. I söder bor talysjer och gilaker sida vid sida, medan azerbajdzjanska har trängt ut talysj i norra Gilan, efter en migration av turkspråkstalande personer, medan folk runt Lavandil har behållit språket. Mellan Lisar och Hashtpar bor azerbajdzjansk- och talysjtalande personer sida vid sida, där det sistnämnda först och främst talas i mindre byar. Talysj i Azerbajdzjan är något mindre påverkat av ryskan och azerbajdzjanska än talysj i Iran är påverkat av persiskan.[6]

Fonologi och skriftRedigera

Vokalsystemet i talysj är större än i standardpersiskan. De främsta skillnaderna är den främre vokalen ü i de centrala och norra dialekterna, samt den centrala voaklen ə.[4] År 1929 skapades ett latinskt alfabet för talysj i Sovjetunionen. Det kom att ersättas av ett kyrilliskt 1938, som dock aldrig fick större spridning. Senare har ett persiskt och ett latinskt kommit att användas i Iran respektive Azerbajdzjan.

MonoftongerRedigera

Fonologiska skillnader gentemot persiskanRedigera

De generella fonologiska skillnaderna jämfört med standardpersiskan är:[4]

skillnad Taleshdulaei/khushabari Persiska ‌ Svenska
u → â duna dâne ‌ frö
inledande i → "e" insân ensân ‌ människa
e → u tarâze terâzu ‌ balansvåg
e → o xerâk xorâk ‌ mat
"a" i sammansatta ord → försvinner mâng-a-tâv mah-tâb ‌ månsken

DiftongerRedigera

KonsonanterRedigera

Skillnad gentemot persiskanRedigera

Några skillnader jämfört med standardpersiskan:[4]

skillnad Taleshdulaei/khushabari Persiska ‌ Svenska
v → b âv âb ‌ vatten
f → b sif sib ‌ äpple
x → h xâsta âheste ‌ långsam
t → d tert tord ‌ skör
j → ž mija može ‌ ögonfrans
m → n šamba šanbe ‌ lördag

GrammatikRedigera

Talysj är (precis som svenskan) ett SOV-språk. I vissa situationer hängs kasusmarkören i eller e på nominalfrasen i ackusativ. Det finns ingen bestämd artikel; den obestämda artikeln är i. Plural markeras genom suffixen un eller ēn, eller yēn för substantiv som slutar med en vokal. Till skillnad från persiskan kommer substantivet för bestämningen, till exempel "maryami kitav" ("Marys bok"). Liksom de flesta andra iranska dialekter finns det två böjningsformer, subjekt och objekt.

PronomenRedigera

Talysj kan välja att uttrycka person genom verbformen, vilket betyder att personliga pronomen inte krävs om de står som subjekt (till exempel jag, hon, han). För första person singularis används både az och men. Personsuffix läggs inte till stammen för men.[4] Exempel:

  • men xanda. (Jag läser.), az bexun-em (Borde jag läsa ...)
  • men daxun! (Ring mig!), az-daxun-em (Borde jag ringa ...)

Det finns tre prefix i talysj som läggs till för att skapa possessiva pronomen: če/ča, eš/še och ča-y, ča/čai.

Pronomen
Person Singular Plural
Första az/âz, men ama
Andra te šema
Tredje ay ayēn
Possessiva pronomen
Person Singular Plural
Första če-men, če-mi ča-ma
Andra eš-te še-ma
Tredje ča-y, ča čai:mun

VerbRedigera

Följande personsuffix används i olika dialekter och för olika verb.[4]

Personsuffix
Person Singular Plural
Första -em, -ema, -emē, -ima, -um, -m -am, -emun(a), -emun(ē), -imuna, -imun
Andra -i, -er(a), -eyē, -išaو -š -a, -erun(a), -eyunē, -iruna, -iyun
Tredje -e, -eš(a), -eš(ē), -a, -ē, -u -en, -ešun(a), -ešun(ē), -ina, -un

KonjugationRedigera

Följande tabeller visar konjugationen för verbet "att sy" i första person singular i några dialekter i de tre dialektkategorierna.[4]:

Verbstammar och imperativRedigera
Verbstammar och imperativ
Northern (lavandavili) Central (taleshdulaei) Southern (khushabari) Tat (kelori)
Infinitiv dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-an
Förfluten tid dut dašt dēšt dut
Presens dut dērz dērz duj
Imperativ be-dut be-dērz be-dērz be-duj
AktivumRedigera
Aktivum
Form Tempus Norra (lavandavili) Centrala (taleshdulaei) Södra (khushabari) Tat (kelori)
Infinitiv - dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-an
Indikativ Presens dute-da-m ba-dašt-im dērz-em duj-em
„ Förfluten tid dut-emē dašt-em dēšt-em bedut-em
„ Perfekt dut-amē dašt-ama dēšt-ama dute-mē
„ Imperfekt dute-aymē adērz-ima dērz-ima duj-isēym
„ Pluskvamperfekt dut-am bē dašt-am-ba dēšt-am-ba dut-am-bē
„ Futurum pima dut-ē pima dašt-ē pima dēšt-ē xâm dut-an
„ Progressiv presens dute da-m kâr-im dašt-ē kâra dērz-em kerâ duj-em
„ Progressiv imperfekt dut dab-im kârb-im dašt-ē kârb-im dēšt-ē kerâ duj-isēym
Konjunktiv Presens be-dut-em be-dērz-em be-dērz-em be-duj-em
„ Förfluten tid dut-am-bu dašt-am-bâ dēšt-am-bu dut-am-bâ
Konditionalis Förfluten tid dut-am ban ba-dērz-im be-dērz-im be-duj-im
PassivumRedigera
Passivum
Form Tempus Norra (lavandavili) Centrala (taleshdulaei) Södra (khushabari) Tat (kelori)
Infinitiv - dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-an
Indikativ Presens duta bē dam dašta babim dēšta bum duta bum
„ Preteritum duta bēm dašta bima dēšta bima bedujisim
„ Imperfekt preteritum duta be-am be dašta abima dēšta bistēm duta bisim
„ Perfekt duta beam dašta baima dērzistaima dujisim
„ Pluskvamperfekt duta beam bē dērzista bim dērzista bim dujisa bim
„ Progressiv presens duta bē dam kâra dašta babima kšra dēšta bum kerâ duta bum
„ Progressiv preteritum duta bēdabim kâra dašta abima kâra dēšta bistēymun kerâ duta bisim
Konjunktiv Presens duta bebum dašta bebum dēšta bebum duta bebum
„ Preteritum duta beabum dašta babâm dēšta babâm dujisa biya-bâm
Kasusmarkörer och prepositionerRedigera

Det finns fyra kasus i talysj: nominativ, genitiv, ackusativ och ergativ. Ackusativ används för att skilja indirekt objekt från direkt objekt. Dessa kasus är ursprungligen egentligen partiklar, liknande persiska prepositioner som râ.

Kasusmarkörer och prepositioner
Kasus Markör Exempel Persiska ‌ Engelska
Nominativ - sepa ve davaxa. Sag xeyli hâfhâf kard. ‌ Hunden skällde mycket.
Ackusativ -i gerd-i âda ba men Hame râ bede be man. ‌ Ge dem alla till mig!
„ -e âv-e-m barda Âb râ bordam. ‌ Jag tog vattnet.
Genitiv -kâ, -ku (av) ba-i-kâ-r če bapi Az u ce mixâhi? ‌ Vad vill du ha av honom?
„ -ka, -anda (i) âstâra-ka tâleši gaf bažēn Dar Âstârâ Tâleši gap mizanand. ‌ I Astara talar de talysj.
„ -na (med) âtaši-na mezâ maka Bâ âtaš bâzi makon. ‌ Lek inte med elden!
Ergativ -i a palang-i do lorzon-i (aorist) Ân palang deraxt râ larzând. ‌ Den leoparden skakade trädet.

OrdförrådRedigera

Engelska ‌ Norra (lavandavili/lankaroni) Centrala (taleshdulaei) Södra (khushabari/shandermani) Tat (kelori/geluzani) Persiska
stor ‌ yul yâl yâl pilla bozorg, gat, (yal, pil)
pojke, son ‌ zoa, zua zôa , zue zu'a, zoa zâ Pesar
brud ‌ vayü vayu gēša, veyb vayu, vēi arus
katt ‌ kete, pišik, piš peču peču, pešu, piši pešu gorbe, piši
gråta ‌ bamē beramestē beramē beramesan geristan
dotter, (liten) flicka ‌ Kina, kela kilu, kela Kina, kel(l)a kille, kilik doxtar
dag ‌ rüž, ruj ruz ruz, roz ruz ruz
äta ‌ hardē hardē hardē hardan xordan
ägg ‌ uva, muqna, uya âgla merqona xâ, merqowna toxme morq
eye ‌ čâš čaš, čam čēm čašm čašm
fader ‌ dada, piya, biya dada ? pē pedar
frukta ‌ purnē, târsē târsinē, tarsestē tarsē tarsesan tarsidan
flagga ‌ filak parčam ? ? parčam, derafš
mat ‌ xerâk xerâk xerâk xuruk xorâk
gå ‌ šē šē šē šiyan raftan (šodan)
hus/rum ‌ ka ka ka ka xâne
språk ‌ zivon zun zavon zuân zabân
måne ‌ mâng, uvešim mâng mang mung, meng mâh
mor ‌ mua, mu, nana nana ? mâ, dēdē, nana mâdar, nane
mun ‌ qav, gav ga, gav, ga(f) qar gar dahân, kak
natt ‌ šav šaw šav šav šab
norr ‌ kubasu šimâl ? ? šemâl
ris ‌ berz berz berj berenj berenj
säga ‌ votē vâtē vâtē vâtan goftan
syster ‌ huva, hova, ho xâlâ, xolo xâ xâv, xâ xâhar
liten ‌ ruk, gada ruk ruk velle, xš kučak
solnedgång ‌ šânga maqrib ? ? maqreb
solsken ‌ haši âftâv ? ? âftâb
vatten ‌ uv, ôv âv âv âv âb
kvinna, fru ‌ žēn žēn, žen yen, žen zanle, zan zan
i går ‌ zina zir, izer zir, zer zir diruz, di

KällorRedigera

  1. ^ ”Talysj”. UNESCO Interactive Atlas of the World’s Languages in Danger. http://www.unesco.org/culture/languages-atlas/en/atlasmap/language-id-1515.html. Läst 30 maj 2011. 
  2. ^ Mostowfi, Hamdallah (1957). نزهةالقلوب، به كوشش محمد دبیرسیاقی. Tahuri 
  3. ^ Henning, W.B. (1954). ”The Ancient Language of Azerbaijan”. Transactions of the Philological Society: sid. 157–177. 
  4. ^ [a b c d e f g] Asatrian, Garnik & Borijan, Habib (2005). ”Talish and the Talishis (The State of Research)”. Iran and the Caucasus 9 (1): sid. 43–72. 
  5. ^ Ethnic composition of Azerbaijan 1999
  6. ^ Abdoli, A. (2001). Farhange tatbiqiye tâleši-tâti-azari. sid. 31–35 
  7. ^ [a b] Pedersen, Thomas T. ”Transliteration of Non-Roman Scripts”. http://transliteration.eki.ee/. Läst 30 maj 2011. 
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Talysj&oldid=42662262"