Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Tännäs (olika betydelser).

Tännäs (sydsamiska: Neassa)[3] är en småort i Tännäs distrikt i Härjedalens kommun och kyrkbyn i Tännäs socken.

Tännäs
Neassa
småort, kyrkby
Tännäs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Härjedalen
Län Jämtlands län
Kommun Härjedalens kommun
Distrikt Tännäs distrikt
Koordinater 62°26′31″N 12°40′37″Ö / 62.44194°N 12.67694°Ö / 62.44194; 12.67694
Area 1,48 km² (2015)[1]
Folkmängd 140 (2015)[1]
Befolkningstäthet 94,59 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8357[2]
GeoNames 2669456
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Tännäs
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Tännäs kyrkby med Tännäs kyrka ligger på sluttningarna av de sju bergen Tännäsberget, Nättan, Nättberget, Tomtberget, Klintberget, Annhammaren och Vegalsberget.

Tännäs ligger bredvid sjön Lossen och de två vattendragen Tännån och Myskelån.

Innehåll

OrtnamnetRedigera

Tännäs har fått namnet av fornnordiska tenda, som betyder "den glittrande" eller "den glänsande", och omnämns så tidigt som 1406 som Tennanessi bøø.

SamhälletRedigera

Tännäs kyrka är en av Sveriges högst belägna – 648 meter över havet. Det har funnits en liten kyrka redan på 1400-talet, troligen en stavkyrka. År 1672 invigdes den andra kyrkan på kyrkplatsen i Tännäs, denna kyrka var heller inte så stor, cirka 16,5 x 10,5 alnar (9 x 6 meter). På 1800-talet fanns det behov av en större kyrka, och den nuvarande och tredje kyrkan i ordningen uppfördes. Arkitekten var J Blom som fått sina ritningar godkända redan 1840. År 1855 startade byggmästare Johan Nordell från Los kyrkobygget.

Första köpebrevet av fastighet i Tännäs är en handling daterad från år 1406, vilket gör Tännäs till en fjällby med gamla anor. I anslutning till byn finns otaliga fångstgropssystem som vittnar om ett rikt djurliv, dessa har via utgrävningar daterats till 1500 år före Kristus. Myrmalm har brutits och blästerugnar från 1500-talet finns bevarade.

Under Tännäsbergets sydsluttning odlade traktens bönder potatis, där var odling gynnsam på grund av värmen från berget samt skydd för den tidiga frosten på hösten. På nästan alla gårdar fans ladugårdar med djur och till varje gård hade man en "säter" (fäbodvall) som var belägen på utmarken där djuren betade sommartid, detta för att spara gårdens slåtter till att fylla ladorna inför vintern som kunde vara lång och kall.

Turismen startade tidigt då besökare kunde komma och hyra in sig i något ledigt rum på gårdarna under sommaren eller vid påsken. Under 1960-talet när jordbruken började läggas ner på grund av olönsamhet och tungt arbete började gårdsbrukarna satsa på turismen som komplement till arbetet i timmerskogen. Turismen har allt mera tagit över och är numera en basnäring då skogsbruket mekaniserats.

1965 uppkom planerna på en slalombacke med linbana och Tännäs Linbane AB bildades. Detta övergick till att ägas av Tännäs skidklubb som 1974 sålde verksamheten till Kullenbergs AB. 2004 återöppnades Tännäskröket, i ny regi som är en vintersportanläggning med många möjligheter till skidåkning och boende.

Området har i dag flera stugbyar med möjligheter till boende så som Fjällbyn, Fjällvattnet, Tännäskröket och Rönningestugorna.

MyskoxhägnetRedigera

Utanför Tännäs finns det enda myskoxhägnet i Sverige. I hägnet vistas myskoxarna i sin naturliga miljö.[4] Syftet med hägnet är att rädda myskoxarna från utrotning i Sverige.[5] Det finns i Sverige ytterligare cirka sju myskoxar som strövar fritt på fjället i Härjedalen, troligtvis omkring 10 km från Tännäs.[6] Som mest beräknats det ha funnits ett 30-tal fritt strövande myskoxar.[7]

BilderRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera