Svenska freds- och skiljedomsföreningen
- För andra svenska fredsorganisationer, se svenska fredsorganisationer.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF), vardagligt kallad Svenska Freds, är en politiskt och religiöst obunden svensk fredsorganisation med cirka 9000 medlemmar fördelade på sju lokalföreningar.[1] Svenska Freds grundades 1883 och har sitt säte i Stockholm.
Ordförande sedan maj 2022 är Kerstin Bergeå som efterträdde Agnes Hellström (2016-2022).
Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.
HistoriaRedigera
Föreningen, som anses vara världens äldsta fredsorganisation, bildades 1883 på Hotell Rydberg[källa behövs] i Stockholm. En av grundarna, publicisten och fredsagitatorn Klas Pontus Arnoldsson (1844–1916), fick Nobels fredspris 1908. Kärnvapenstopp och nedrustning står på programmet och man arbetar aktivt mot vapenexport.
Under första världskriget hölls i juni 1915 en så kallad fredskongress i Varberg, där Svenska freds var en av 200 deltagande föreningar. Kongressprotokollet översändes till alla världens regeringar och parlament och anses ha varit vägledande vid bildandet av såväl Nationernas Förbund som Förenta nationerna. Ett flertal framträdande politiker och kulturpersonligheter har genom åren varit medlemmar i föreningen, nämnas kan Hjalmar Branting, Per Anders Fogelström och August Strindberg.
Svenska Freds har och har haft en lång rad lokalavdelningar. Dessa har uppstått och senare ofta avvecklats eller gått samman med andra lokalavdelningar beroende på hur lokala aktivister orkat driva verksamheten. En speciell sådan var Vapenfriföreningen som existerade från 1974 för att sedan avvecklas ca 20 år senare. Vapenfriföreningen var en hybrid av fredsförening och facklig organisation för vapenvägrare. Botkyrka Fredsförening är ett annat exempel på lokal förening som numera gått upp i Stockholms fredsförening men som på sin tid bland annat drev en skola i Bangladesh samt liksom andra lokala fredsföreningar hade en aktiv närradioorganisation.
Organisation och verksamhetRedigera
Föreningen finansieras av institutionella givare, huvudsakligen medel från Arvsfonden och Folke Bernadotteakademin samt medlemsavgifter och gåvor från privatpersoner.[2]
Föreningen ger ut Fredstidningen Pax [3](”fred” på latin).
Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.
OrdförandeRedigera
- Sven Adolf Hedlund (1883–1888)
- Carl Sundblad (1888–1896)
- Edvard Wavrinsky (1896–1898)
- Anton Nyström (1898–1899)[källa behövs]
- Gustaf Rudolf Wretman (1900)
- N.A. Nilsson (1901–1905)
- Per Nilsson Bosson (1906–1914)
- Nils A:son Berg (1914–1920)
- Gust. E. Dahlberg (1921)
- Nils A:son Berg (1922–1930)
- Per Gyberg (1931–1940)
- J.A. Åhgren (1941–1946)
- Erik Lindblom (1946–1962)
- Östen Johannesson (1962)
- Per Anders Fogelström (1963–1977)
- Åke Sandin (1977–1979)
- Tomas Magnusson (1979–1985)
- Lars Ångström (1985–1995)
- Magnus Jiborn (1995–1998)
- Maria Ermanno Fäldner (1998–2003)
- Frida Blom (2003–2007)
- Anna Ek (2007–2016)
- Agnes Hellström (2016–2022)
- Kerstin Bergeå (2022– )[4]
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ ”Svenska Freds hemsida: Om oss”. https://www.svenskafreds.se/om-oss/. Läst 3 maj 2022.
- ^ Den svenska staten är dock den största finansiären av verksamheten.”Årsredovising 2021”. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. 19 april 2022. https://issuu.com/svenskafreds/docs/svenska-freds-arsberattelse_2021-final-enskilda-si. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Fredstidningen PAX | Svenska Freds - För hållbar fred i världen”. Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/vad-vi-gor/pax/. Läst 31 augusti 2022.
- ^ Kerstin Bergeå ny ordförande för Svenska freds
Externa länkarRedigera
Lokalavdelningar 2019: