Åke Sandin (fredsaktivist)

svensk lärare, fredsaktivist och författare

Åke Sandin, född 20 mars 1932 i Ullånger,[1] död 28 februari 2020, var en svensk lärare, fredsaktivist och författare. Han var åren 1977–1979 ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Åke Sandin
Åke Sandin, 2008.
Född20 mars 1932
Ullånger, Ångermanland
Död28 februari 2020 (87 år)
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragförfattare, tidigare lärare
Känd förfredsaktivist
Titelordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen
Period1977–1979
FöreträdarePer Anders Fogelström
EfterträdareTomas Magnusson
UtmärkelserIllis Quorum

Biografi redigera

Aktivism och skrivande redigera

Sandin, som studerade historia, statskunskap, ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi och pedagogik, var aktiv i Kampanjen mot atomvapen, en organisation som bedrev opinionsbildning mot de svenska planerna under 1960-talet att skaffa egna kärnvapen. Han engagerade sig även mot USA:s inblandning i Vietnamkriget.[2]

År 1977 blev han vald till ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, en post han innehade till 1979.[3] Sandin medverkade också med över 100 krönikor i fredstidningen Pax.

Åke Sandin var 1967–1972 Tyresö Ulands- och FredsFörenings (TUFF) första ordförande. 1985[4] startade han programmet Radio Tuff i Tyresöradion, en närradiokanal i Tyresö, och senare startade han en egen blogg.

Sandin skrev eller var medförfattare till ett knappt tiotal böcker. Ämnet kretsade ofta kring pacifism och antifascism, men även Indien och Per Anders Fogelström beskrevs i bokform.

Kontroverser redigera

Sandin var en stridbar och ibland kontroversiell aktivist inom den svenska fredsrörelsen. I bloggar, böcker och Radio Tuff belyste han återkommande det han såg som överdrifter och lögner angående andra världskrigets krigsförbrytelser,[4][5] och han kämpade för att motverka "förfallet" inom "Folkrörelse-Sverige". Den Tyresöbaserade fredsföreningen är numera en av få kvarvarande lokalföreningar inom den svenska fredsrörelsen.[2][6]

Sandins skrivande förde honom mer än en gång in i debatter omkring andra världskrigets historieskrivning, och han beskylldes vid olika tillfällen för att vara historierevisionist alternativt för att relativisera förintelsen. Hans krönikeskrivande i Pax avslutades 1996,[7] efter kritik från Svenska Freds dåvarande ordförande angående Sandins skrivande runt andra världskrigets händelser.[3] Själv beskrev Sandin sig själv återkommande som en orädd sanningssägare.[8]

Svenska Freds tog 2013 avstånd från uttalanden från Sandin som förekommit i Tyresöradion och på sociala medier. För att inte skada föreningen gav han därefter upp sitt medlemskap i föreningen, men han fortsatte som medlem och aktiv i lokalföreningen i Tyresö.[9]

Utmärkelser redigera

För sina insatser inom främst fredsrörelsen fick Sandin genom åren motta ett antal utmärkelser. Han var 1997 mottagare av Illis Quorum, och han fick erkännande för fredsinsatserna från både Tyresö kommun, fredsorganisationer och bildningsförbund.

Bibliografi redigera

  • Goda krigare – och andra militaristiska myter (1989)
  • Förbannad pacifist (1992)
  • Från Platon till PAF (1987, medförfattare)
  • Solidaritet, antifascistisk årsbok 1969–70 (1979, medförfattare)
  • Indien – men också Indien (1979, medförfattare)
  • Radio Tuffs limerickar (1986, medförfattare)
  • Syskonskola (1988, medförfattare)
  • Röster om Per Anders Fogelström (1997, medförfattare)

Priser och utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sandin, Åke (2013-06): ”CV”. Förbannad Pacifist. Läst 30 maj 2020.
  2. ^ [a b] Thorell, Olof (14 juli 2017). ”Tyresös tuffaste 50-åring håller fanan högt”. mitti.se. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005231859/https://mitti.se/nyheter/tyresos-tuffaste-haller/. Läst 30 maj 2020. 
  3. ^ [a b] "Uttalande om Åke Sandins blogg". Arkiverad 12 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
  4. ^ [a b] Sandin, Åke (2010-02-28–2010-03-14): ”Vårt sekel är reserverat åt lögnen”. Radio Tuff (nr 1258). Läst 30 maj 2020.
  5. ^ Sandin, Åke (2013-08-4/25): "Ironi, lögn och cynism om Hiroshima". Radio Tuff. Läst 30 maj 2020.
  6. ^ Nyberg, Mikael (2001-05-18): "Så dog Svenska Freds". aftonbladet.se. Läst 30 maj 2020.
  7. ^ Sandin, Åke (1996/2013): "Sista krönikan: Till Natalie". Pax nr 6 / 1996 (återpublicerad). Läst 30 maj 2020.
  8. ^ ”JAG LÄMNAR SVENSKA FREDS”. old.fib.se. 11 juni 2013. http://old.fib.se/kronikan/item/3010-jag-lamnar-svenska-freds. Läst 23 maj 2020. 
  9. ^ "Radiopratare kritiseras för förintelseförnekelse". Expo.se, 2013.
  10. ^ Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse, Professors namn (SB PM 2006:1). Arkiverad 2 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. Government.se, 2006, 2. 42. Läst 13 januari 2015.
  11. ^ ”Folkets Nobelpris för fred till Åke Sandin”. www.fredsrorelsen-pa-orust.se. 6 december 2014. http://www.fredsrorelsen-pa-orust.se/referat_folkets_nobelpris_2014_ake_sandin.php. Läst 31 maj 2020. 

Externa länkar redigera

Företrädare:
Per Anders Fogelström
Ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen
1977–1979
Efterträdare:
Tomas Magnusson