Svenljunga

tätort i Svenljunga kommun, Sverige

Svenljunga är en tätort i Västergötland, centralort i Svenljunga kommun i Västra Götalands län. Svenljunga ligger vid Ätran.

Svenljunga
Tätort
Centralort
Internathusen på Naturbruksgymnasiet Svenljunga.
Internathusen på Naturbruksgymnasiet Svenljunga.
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Svenljunga kommun
Distrikt Svenljunga-Ullasjö distrikt
Koordinater 57°29′46″N 13°6′37″Ö / 57.49611°N 13.11028°Ö / 57.49611; 13.11028
Area
 - tätort 444 hektar (2020)[3]
 - kommun 987,14 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 3 773 (2020)[3]
 - kommun 10 759 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,5 inv./hektar
 - kommun 11 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Svenljunga
Postnummer 512 00
Riktnummer 0325
Tätortskod T5060[4]
Beb.områdeskod 1465TC106 (1960–)[5]
Geonames 2670044
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Svenljunga
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia redigera

Administrativa tillhörigheter redigera

Svenljunga var och är kyrkby i Svenljunga socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Svenljunga landskommun. Landskommunen ombildades 1946 till Svenljunga köping som 1971 uppgick i Svenljunga kommun där Svenljunga sedan dess är centralort.[6]

I kyrkligt hänseende hörde Svenljunga före 1992 till Svenljunga församling, därefter till Svenljunga-Ullasjö församling och från 2006 till Svenljungabygdens församling.[7]

Orten ingick till 1948 i Kinds tingslag därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick orten i Sjuhäradsbygdens domsaga och från 1996 ingår Svenljunga i Borås domkrets.[8]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Svenljunga 1960–2020[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 570
1965
  
2 443
1970
  
2 786
1975
  
3 189
1980
  
3 412
1990
  
3 519 421
1995
  
3 679 433
2000
  
3 405 436
2005
  
3 379 436
2010
  
3 418 438
2015
  
3 592 433
2020
  
3 773 444

Byggnader redigera

Svenljunga kyrka är byggd i Karl Johansstil och uppfördes 1829. Den äldre träkyrkan var från 1717.

 
Buss tillhörande det Svenljungabaserade bussbolaget Sohlberg

Näringsliv redigera

Bankväsende redigera

Svenljunga församlings sparbank grundades 1862 och ombildades 1893 till en folkbank, Svenljunga folkbank. Folkbanken övertogs 1902 av Göteborgs handelsbank som därmed etablerade sig på orten.[10] En ny sparbank, Svenljunga sparbank, grundades 1906 men även denna övertogs av en privatbank, nämligen Bankaktiebolaget Södra Sverige 1916. Den tredje och sista sparbanken att grundas i Svenljunga var Svenljunga pastorats sparbank som grundades 1917 och uppgick i Borås sparbank 1954.

Södra Sverige blev snart Svenska Handelsbanken som blev långvarig på orten. År 1949 övertogs Göteborgs handelsbanks kontor av Göteborgs bank.[11] Götabanken lämnade Svenljunga senare under 1900-talet.

Den 3 maj 2021 stängde Handelsbanken sitt kontor.[12] Därefter var Sparbanken Sjuhärad ensam bank på orten.

Skolor redigera

I Svenljunga finns ett Naturbruksgymnasium (Naturbruksgymnasiet Svenljunga), Mogaskolans grundskola samt Landboskolans grundskola för förskola och lågstadiet.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 13 januari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ Göteborgs handelsbank i Svenljunga, Borås Tidning, 22 december 1902
  11. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  12. ^ Handelsbanken stänger tre kontor i Sjuhärad, Borås DLY, 14 januari 2021