Svenljunga
- För andra betydelser, se Svenljunga (olika betydelser).
Svenljunga är en tätort i Västergötland, centralort i Svenljunga kommun i Västra Götalands län. Svenljunga ligger vid Ätran.
Svenljunga | |
Tätort Centralort | |
Internathusen på Naturbruksgymnasiet Svenljunga.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Svenljunga kommun |
Distrikt | Svenljunga-Ullasjö distrikt |
Koordinater | 57°29′46″N 13°6′37″Ö / 57.49611°N 13.11028°Ö |
Area | |
- tätort | 444 hektar (2020)[3] |
- kommun | 987,14 km² (2019)[1] |
Folkmängd | |
- tätort | 3 773 (2020)[3] |
- kommun | 10 790 (2023)[2] |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 8,5 inv./hektar |
- kommun | 11 inv./km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Svenljunga |
Postnummer | 512 00 |
Riktnummer | 0325 |
Tätortskod | T5060[4] |
Beb.områdeskod | 1465TC106 (1960–)[5] |
Geonames | 2670044 |
Ortens läge i Västra Götalands län
| |
Wikimedia Commons: Svenljunga | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Historia Redigera
Administrativa tillhörigheter Redigera
Svenljunga var och är kyrkby i Svenljunga socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Svenljunga landskommun. Landskommunen ombildades 1946 till Svenljunga köping som 1971 uppgick i Svenljunga kommun där Svenljunga sedan dess är centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hörde Svenljunga före 1992 till Svenljunga församling, därefter till Svenljunga-Ullasjö församling och från 2006 till Svenljungabygdens församling.[7]
Orten ingick till 1948 i Kinds tingslag därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick orten i Sjuhäradsbygdens domsaga och från 1996 ingår Svenljunga i Borås domkrets.[8]
Befolkningsutveckling Redigera
Befolkningsutvecklingen i Svenljunga 1960–2020[9] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 2 570 | |||
1965 | 2 443 | |||
1970 | 2 786 | |||
1975 | 3 189 | |||
1980 | 3 412 | |||
1990 | 3 519 | 421 | ||
1995 | 3 679 | 433 | ||
2000 | 3 405 | 436 | ||
2005 | 3 379 | 436 | ||
2010 | 3 418 | 438 | ||
2015 | 3 592 | 433 | ||
2020 | 3 773 | 444 | ||
Byggnader Redigera
Svenljunga kyrka är byggd i Karl Johansstil och uppfördes 1829. Den äldre träkyrkan var från 1717.
Näringsliv Redigera
Bankväsende Redigera
Svenljunga församlings sparbank grundades 1862 och ombildades 1893 till en folkbank, Svenljunga folkbank. Folkbanken övertogs 1902 av Göteborgs handelsbank som därmed etablerade sig på orten.[10] En ny sparbank, Svenljunga sparbank, grundades 1906 men även denna övertogs av en privatbank, nämligen Bankaktiebolaget Södra Sverige 1916. Den tredje och sista sparbanken att grundas i Svenljunga var Svenljunga pastorats sparbank som grundades 1917 och uppgick i Borås sparbank 1954.
Södra Sverige blev snart Svenska Handelsbanken som blev långvarig på orten. År 1949 övertogs Göteborgs handelsbanks kontor av Göteborgs bank.[11] Götabanken lämnade Svenljunga senare under 1900-talet.
Den 3 maj 2021 stängde Handelsbanken sitt kontor.[12] Därefter var Sparbanken Sjuhärad ensam bank på orten.
Skolor Redigera
I Svenljunga finns ett Naturbruksgymnasium (Naturbruksgymnasiet Svenljunga), Mogaskolans grundskola samt Landboskolans grundskola för förskola och lågstadiet.
Se även Redigera
Källor Redigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 13 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Göteborgs handelsbank i Svenljunga, Borås Tidning, 22 december 1902
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ Handelsbanken stänger tre kontor i Sjuhärad, Borås DLY, 14 januari 2021