Svartbrynad stjärtmes

asiatisk fågel i familjen stjärtmesar

Svartbrynad stjärtmes[2] (Aegithalos bonvaloti) är en mycket liten asiatisk tätting med omtvistad systematik.[3]

Svartbrynad stjärtmes
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljStjärtmesar
Aegithalidae
SläkteAegithalos
ArtSvartbrynad stjärtmes
A. bonvaloti
Vetenskapligt namn
§ Aegithalos bonvaloti
Auktor(Oustalet, 1892)
Utbredning

Utseende och läten redigera

Svartbrynad stjärtmes är en 11 cm lång typisk stjärtmes, med lång och avsmalnad stjärt. Den är mycket lik roststjärtmesen (A. iouschistos) med bred, svart ansiktsmask, sotfärgad strupe samt rostbeige på centralt hjässband och kinderna. Till skillnad från roststjärtmesen som har helt rostfärgad undersida är svartbrynad stjärtmes dock vit kring submustaschområdet och strupen åtskiljt från den vitaktiga buken med ett svart bröstband. Uppgifter om dess läte saknas, men tros likna sina närmaste släktingar.[4][5]

Utbredning och systematik redigera

Svartbrynad stjärtmes delas vanligen upp i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Aegithalos bonvaloti bonvaloti – förekommer i sydvästra och sydcentrala Kina samt nordöstra Myanmar
  • Aegithalos bonvaloti obscuratus – förekommer i centrala Kina
 
Utbredningsområdet för svartbrynad stjärtmes.

Fågelns artstatus och omfattning är omdiskuterad. Vissa auktoriteter[1] inkluderar burmastjärtmesen (Aegithalos sharpei) i arten, medan andra behandlar båda två som en del av roststjärtmesen (A. iouchistos).[6] Ytterligare andra för även sotstjärtmesen (A. fuliginosus) till artkomplexet,[7] trots avvikade utseende baserat på studier som visar på mycket små genetiska skillnader.[8] Detta tros dock ha orsakats historisk hybridisering mellan hane svartbrynad stjärtmes och hona sotstjärtmes.[9]

Levnadssätt redigera

Svartbrynad stjärtmes hittas i undervegetation och buskmarker i och kring blandskog, möjligen framför allt kring Salix. Födan är okänd. Den formar liksom andra stjärtmesar flockar utanför häckningstid. Fågeln rapporteras häcka i maj i södra Kina (Guizhou). Arten är stannfågel, men vissa rörelser i höjdled vintertid har noterats.[5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC), som dock inkluderar burmastjärtmesen i bedömningen.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig i Kina, dock mycket vanlig i sydvästra Sichuan och Tibet.[4]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Pierre Gabriel Édouard Bonvalot (1853-1933), fransk upptäcktsresande och samlare av specimen i Centralasien 1880-1890.[10]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Aegithalos bonvaloti Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  4. ^ [a b] Harrap, Simon; Quinn, David (1996). Tits, Nuthatches and Treecreepers. Christopher Helm. ISBN 0713639644 
  5. ^ [a b] Harrap, S. (2018). Black-browed Tit (Aegithalos bonvaloti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59747 26 december 2018).
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Päckert, M., Martens, J. & Sun, Y.-H. (2010) Phylogeny of long-tailed tits and allies inferred from mitochondrial and nuclear markers (Aves: Passeriformes, Aegithalidae). Mol. Phylogenet. Evol. 55(3): 952–967.
  9. ^ Wang, W., Dai, C., Alström, P., Zhang, C., Qu, Y., Li, S.-H., Yang, X., Zhao, N., Song, G. & Lei, F. (2014) Past hybridization between two East Asian long-tailed tits (Aegithalos bonvaloti and A. fuliginosus). Front. Zool. 11: 40. doi: 10.1186/1742-9994-11-40.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera