Svansagutier

Svansagutier (Myoprocta) är ett släkte gnagare i familjen guldharar (Dasyproctidae). Släktet utgörs av två arter som förekommer i norra Sydamerika.

• Myoprocta acouchy (Erxleben, 1777)
• Myoprocta pratti (Pocock, 1913)

Svansagutier
Myoprocta pratti
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Gnagare Rodentia
Underordning	Piggsvinsartade gnagare Hystricomorpha
Parvordning	Marsvinsartade gnagare Caviomorpha
Familj	Guldharar Dasyproctidae
Släkte	Svansagutier Myoprocta
Vetenskapligt namn
§ Myoprocta
Auktor	Thomas, 1903
Utbredning
Arter
Myoprocta acouchy Myoprocta pratti
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kännetecken

Svansagutier har kraftiga långa extremiteter som är utrustade med böjda klor som påminner om hovar. Liksom agutier har de bara tre full utbildade tår vid framfötterna. Svansagutier är mindre än agutier och har istället en längre svans.

Pälsens färg är på ovansidan beroende på art rödbrun till svart eller grönaktig, undersidan är ljusare vitaktig till ljusbrun. Nosen och huvudets sidor är ibland påfallande gul eller röd. Svansens undersida är vit och utgör kanske en kommunikationsmöjlighet mellan individerna. Svansagutier når en kroppslängd av 32 till 38 centimeter samt en svanslängd av 4 till 7 centimeter. Vikten ligger mellan 0,6 och 1,3 kilogram.

Utbredning och habitat

Dessa gnagare är endemiska för regionen öster om Anderna i norra Sydamerika. Utbredningsområdet sträcker sig från Colombia över Brasiliens Amazonområde. Habitatet utgörs främst av regnskogar och strandlinjer av floder med buskar. Sällan syns de längre bort från vattenansamlingar.

Levnadssätt

Arterna är vanligen aktiva på dagen men i regioner där de känner sig hindrad kan de vara aktiv på natten. De vistas främst på marken och vilar i bon av blad som göms i trädens håligheter eller i bon som byggts av andra djur. Själv gräver de inga jordhålor.

Varje vuxen individ har sitt revir som är 6 000 till 12 000 kvadratmeter stor och vanligen lever de ensamma i territoriet. Trots allt är de inte lika aggressiva mot artfränder som agutier.

Svansagutier är växtätare med en varierad kost som till exempel frukter, blad, nötter och rötter. Under regntiden skapar de lager av föda som göms under jorden.

Dräktigheten varar i ungefär 100 dagar och sedan föds en till tre ungar (vanligen två). Ungdjuren är vid födelsen väl utvecklade med hår på kroppen och öppna ögon. Några ungar kan överleva självständig efter 14 dagars digivning. Könsmognaden infaller efter 8 till 12 månader. Den äldsta individen i fångenskap blev 10 år gammal, livslängden i naturen är inte känd.

Hot

Arternas jagas ibland när de tränger in i jordbruksmark och i vissa regioner jagas de av ursprungsbefolkningen för köttets skull (bland annat i norra Peru). Liksom flera andra djur i regnskogen hotas de av skogsavverkningar. IUCN listar båda arter fortfarande som livskraftiga (LC).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 9 augusti 2010., där anges följande källor:

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
• D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0-8018-8221-4

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Svansagutier.
  Bilder & media