Guldharar
Guldharar (Dasyproctidae) är en familj i underordningen piggsvinsartade gnagare som består av två släkten, agutier (Dasyprocta) och svansagutier (Myoprocta). Ibland kallas hela familjen agutier. Det svenska namnet är egentligen missvisande då dessa djur inte tillhör ordningen hardjur. Vissa zoologer räknar även pakor (Cuniculus) till familjen men nyare genetiska undersökningar visade att pakor inte är närmare släkt med guldharar[1].
Guldharar | |
Aguti | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Underordning | Piggsvinsartade gnagare Hystricomorpha |
Parvordning | Marsvinsartade gnagare Caviomorpha |
Familj | Guldharar Dasyproctidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Dasyproctidae | |
Auktor | Gray, 1825 |
Släkten | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kännetecken
redigeraGuldharar har en klumpig kropp och kraftiga extremiteter som är utrustade med hovliknande klor. Extremiteterna är även påfallande långa för att springa snabbt och hoppa långt.[2] Vissa individer hoppar över 6 meter.[3] Svansen finns hos agutier bara rudimentärt och hos svansagutier är den något längre. Pälsens grundfärg skiftar mellan svart och gulbrun på ovansidan och är på undersidan ljusare.[4]
Mellan pakor och guldharar finns likheter i kroppens byggnad och i tändernas konstruktion. Å andra sidan skiljer sig dessa djurgrupper på så sätt att pakor har fläckar på pälsen och guldharar inte. Guldharar har tre tår vid de främre extremiteterna och pakor fyra. Dessutom finns olikheter i skallens uppbyggnad. Kroppslängden ligger mellan 32 och 50 centimeter (sällan upp till 62 cm) och vikten går vanligen upp till 2 kilogram[4] (ibland 4 kg).
Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 1/1 M 3/3, alltså 20 tänder.[4]
Utbredning
redigeraAlla arter av familjen guldharar lever i Central- och Sydamerika.
Levnadssätt
redigeraArterna är dagaktiva växtätare som livnär sig bland annat av frukter, nötter och andra växtdelar. De bildar familjegrupper av vuxna föräldrar och deras ungar. Honor kan para sig hela året och sedan föds en till två ungdjur. Ungarna är väl utvecklade vid födelsen.[2]
Guldharar jagas av nästan alla rovdjur som förekommer i utbredningsområdet samt av människor.
Systematik
redigeraVanligen räknas 13 arter till familjen som är fördelade på två släkten[5]:
- Agutier (Dasyprocta), 11 arter
- Svansagutier (Myoprocta), 2 arter
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
redigera- Malcolm C. McKenna, Susan K. Bell: Classification of Mammals: Above the Species Level. Columbia University Press, 2000 ISBN 0-231-11013-8
- D. E. Wilson und D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press 2005 ISBN 0-8018-8221-4
Noter
redigera- ^ Rowe, D. L. and R. L. Honeycutt. 2002. Phylogenetic relationships, ecological correlates, and molecular evolution within the Cavioidea (Mammalia, Rodentia). Molecular Biology and Evolution, 19:263-277.
- ^ [a b] McDonald, David W. (red.) (2009) (på engelska). The Encyclopedia of Mammals. Oxford University Press. sid. 238. ISBN 978-0-19-956799-7
- ^ Minelli, Allessandro (red.) (1982) (på svenska upplaga). Djurens underbara värld. Däggdjur 2. Bokorama. sid. 37-39. ISBN 91-7024-051-5
- ^ [a b c] Family Dasyproctidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 13 december 2010.
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Dasyproctidae