Stockholms universitets studentkår
Stockholms universitets studentkår, SUS, är den största studentkåren vid Stockholms universitet och den näst största i Stockholm med sina 10 000 medlemmar (2023/24). SUS är ansluten till SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation och SFS, Sveriges förenade studentkårer. Kårbandet är gult med två blå streck längsmed.
| |||||||||||
Lärosäte | Stockholms universitet | ||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ort | Stockholm, Sverige | ||||||||||
Kårordförande | Hermela Embaye | ||||||||||
Antal medlemmar | ca 10.000 | ||||||||||
Bildad | 1883 | ||||||||||
Valsystem | listval | ||||||||||
Medlem i | SFS, SSCO | ||||||||||
Webbplats | www.sus.se | ||||||||||
Uppgifter 2024-10-16 |
Historik
redigeraStockholms universitets studentkår bildades redan 1883, men hade vid den tiden en annan funktion än vad den har idag. År 1883 var antalet studenter vid Stockholms högskola blygsamt och antalet kåraktiva var än mer blygsamt. Föreningens syfte var vid denna tid "främjandet av ett gott kamratskap" och att "sammansluta de studerande vid Stockholms högskola".
När examensrätten infördes vid högskolan växte kåren, men den var fortfarande främst en kamratförening. Allteftersom kåren växte och utvecklades kom den dock att förändras och sysslade snart allt mer med studie- och studerandefrågor. Att bevaka studerandes intressen blev en allt viktigare fråga för studentkåren. Därmed inte sagt att spex och kamratskap försvann helt. Det utgjorde helt enkelt bara en mindre men fortsatt stor del av kårens verksamhet.
Under 1930-talet flyttade studentkåren in i nya lokaler i kårhuset på Holländargatan 32. Under den här tiden förekom ivriga diskussioner angående huruvida studentkåren skulle engagera sig i och ägna sig åt politiska frågor och opinionsbildning. Kårens högsta beslutande organ var länge ett årsmöte som alla medlemmar inbjöds till, men 1962 övergick kåren till ett nytt valsystem med direktval via kårpartier eftersom massmöten inte var effektivt med de allt större medlemsskarorna. Detta medverkade några år senare till en politisering av kåren.
Efter att studenter från ett antal vänsterorienterade grupperingar ”ockuperade” det dåvarande kårhuset på Holländargatan 32 i maj 1968 under den så kallade kårhusockupationen, blev kårfullmäktige allt mer politiserad. Under 1970-talet styrdes kåren av borgerliga studenter (huvudsakligen BS-O'68), medan kårpartier med socialistiska åskådningar fick majoritet i flera val under 1980-talet. Sedan 1990-talet har ett större inslag av fakultetspartier vunnit insteg i kårfullmäktige. Dessa partiers huvudagenda har varit att "avpolitisera kåren", med vilket de menar att avskaffa partisystemet, och låta kåren styras utifrån student-/ämnesråden och fakultetsråden.
Organisation
redigeraSUS högsta beslutande organ är kårfullmäktige, vars 45 ledamöter väljs av studentkårens medlemmar genom att dessa röstar på olika listor i kårvalet, samt av SUS fakultets- och samarbetsföreningar, fakultetsråd och centrala doktorandråd som också utser representanter till kårfullmäktige. Kårfullmäktige inrättades i början av 1960-talet för att kårens medlemmar skulle ha möjlighet att genom direkta val påverka kårens verksamhet. Innan dess hade kårstyrelsen varje år satts samman huvudsakligen av personer som varit aktiva i fakultetsföreningarna.
SUS högsta verkställande organ är kårstyrelsen. Styrelsen leder kårens arbete i enlighet dels med stadgarna och dels med de beslut som kårfullmäktige fattar, och ansvarar för kårens verksamhet inför kårfullmäktige. Kårstyrelsen väljs av kårfullmäktige på förslag från valberedningen. Kårstyrelsens, och därmed studentkårens, arbete leds av ett presidium som utgörs av ordföranden och vice ordföranden.
Studentkåren äger också ett par bolag, AB Frescatihallen och Cateringverkstan i Sverige AB. Det som numera är Akademibokhandeln startade från början på 1970-talet som ett bolag ägt av studentkåren, men såldes på 1980-talet.
Kårtidning
redigeraStudenttidningen Gaudeamus, ofta kallad Gadden, producerades av Stockholms universitets studentkår, men var journalistiskt oberoende. Mellan 1924 och 2017 arbetade redaktionen på Gaudeamus med att bevaka studentnyheter och granska studentkåren och dess verksamhet. Redaktionen var fristående och de enda direkt kårbundna sidorna var kårsidorna längst bak i tidningen, på vilka kårens informatör informerade om kårens verksamhet. Under 2017 sattes Gaudeaumus produktion i uppehåll, och en projektledare tillsattes för att utreda tidningens framtid och form.[1]
Mellan 2018 och 2024 drev Stockholms universitets studentkårs den redaktionella produkten Studietid. Tidningen var helt webbaserad.
Andra organ och föreningar
redigeraStockholms universitets studentkårs student- och doktorandråd
redigeraStockholms universitets studentkårs studentinflytandestruktur är uppbyggd utifrån student- och doktorandråd. Dessa är oftast kopplade till en specifik institution eller sektion. I dessa råd väljs representanter till fakultetsråd som samlar studenter och doktorander från hela fakulteterna för fakultetsgemensamma frågor. Fakultetsråden utser i sin tur representanter till ett centralt studentråd och ett centralt doktorandråd.
Stockholms universitets studentkårs kårföreningar
redigeraStockholms universitets studentkår fungerar som en paraplyorganisation för 30-talet kårföreningar som drivs av studenter, för studenter. De har olika intresseområden och sysslar med allt från ledarskap och utrikespolitik till musik och festverksamhet.
Stockholms universitets studentkårs ordförande i urval
redigeraOrdförande för Stockholms högskolas studentkår, från och med 1960 Stockholms universitets studentkår. Mandatperioderna motsvarade länge kalenderår men sedan 1984 tillträder ordföranden den 1 juli och sitter fram till den 30 juni året därpå. Värt att notera är att Stockholms universitets studentkår 1955 tillsatte Sveriges första kvinnliga kårordförande, Ruth Sävhagen.
- 1883 Johannes Theodor Lorenzen
- 1884 Wilhelm Leche
- 1885 Ivar Bendixson / Hjalmar Konow
- 1886 Hjalmar Konow
- 1887 Helge Bäckström
- 1888 Edvard Phragmén
- 1889 Gustaf Kobb
- 1890 Magnus Johanson
- 1891 Ivar Fredholm
- 1892 Gösta Grönberg
- 1893 Helge Bäckström
- 1894 Josef Guinchard
- 1895 Josef Guinchard
- 1896 Axel Klinckowström / Helge Bäckström
- 1897 Knut Bohlin
- 1898 Sten Lagergren
- 1899 Sten Lagergren
- 1900 Hugo Witt / Henrik Hesselman
- 1901 Henrik Hesselman
- 1902 Lännart Ribbing
- 1903 John Ågren
- 1904 Gustaf Stoltz
- 1905 Lennart Stridsberg
- 1906 Bror Meurk / Henrik Wittrock
- 1907 Gustaf Ising
- 1908 Erik Lindh
- 1909 Einar Huss
- 1910 Gösta Börjesson
- 1911 Gereon Rubin / Lennart Stridsberg
- 1912 Nils Wassberg
- 1913 Ernst Nathorst-Böös
- 1914 Olof Håkanson
- 1915 Gunnar Reuterskiöld
- 1916 Gunnar Reuterskiöld
- 1917 Sigurd Ahlmark
- 1918 Sigurd Ahlmark
- 1919 Ivar Simonsson
- 1920 Ivar Simonsson
- 1921 Arvid Hedelius
- 1922 Phillips Hult
- 1923 Phillips Hult
- 1924 Gustaf Munthe
- 1925 Sigurd Lindman
- 1926 Håkan Prawitz
- 1927 Arne Munthe
- 1928 Ragnar Forssberg
- 1929 Gustaf Borgström
- 1930 Gustaf Borgström
- 1931 Gerhard Hafström
- 1932 Börje Beskow
- 1933 Börje Beskow
- 1934 Sverker Löf
- 1935 Sven B.F. Jansson
- 1936 Allan Hernelius
- 1937 Bengt Lyberg
- 1938 Jan-Otto Modig
- 1939 Erik Grafström
- 1940 Per Holm / Lennart Borgstedt
- 1941 Per Holm
- 1942 Ragnar Vestin
- 1943 Folke Lyberg
- 1944 Ivar Hallvig
- 1945 Carl Christian Wallén
- 1946 Svante Vinell
- 1947 Karl-Erik Lundevall
- 1948 Börje Langendorf
- 1949 Lennart Lohse
- 1950 Jarl Tranaeus
- 1951 Göran Waldau
- 1952 Lennart Blom / Lars Foyer
- 1953 Lars Kalderén
- 1954 Tolle Ramstedt
- 1955 Ruth Sävhagen
- 1956 Göran G. Lindahl
- 1957 Ulf Rundin
- 1958 Olof Ljunggren
- 1959 Bo Jonas Sjönander
- 1960 Nils Hermansson
- 1961 Alf Nygren
- 1962 Carl Tham
- 1963 Percy Bargholtz
- 1964 Kjell Treslow
- 1965 Carl-Erik Skårman
- 1966 Staffan Riben
- 1967 Christina Hallman-Larsson
- 1968 K. Ronnie Eklund
- 1969 Peter Kockum
- 1970 Thomas Thiel
- 1971 Dag Klackenberg
- 1985 Maria Östberg
- 1986 Jonas Bjelfvenstam
- 1987 Erik Nilsson
- 1988 Johan Fredriksson
- 1989 Mikael Söderlund
- 1991 Torsten Svenonius
- 1992 Staffan Salén
- 1994 Anna Kinberg
Referenser
redigera- ^ ”Omvald styrelse och debatt om Gaudeamus på kårfullmäktige - Stockholms universitet”. www.su.se. Arkiverad från originalet den 9 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190209124520/https://www.su.se/utbildning/studentliv/omvald-styrelse-och-debatt-om-gaudeamus-p%C3%A5-k%C3%A5rfullm%C3%A4ktige-1.333790. Läst 7 februari 2019.