Ivar Bendixson
Ivar Otto Bendixson, född 1 augusti 1861 i Djurgårdsbrunn, Stockholm,[6] död 29 november 1935,[7] var en svensk matematiker och kommunalpolitiker. Bendixson har lämnat värdefulla bidrag till studiet av matematisk analys och algebra. Som matematiker utmärkte han sig förutom som teoretiker också som lärare och föredragshållare.
| Ivar Bendixson | |
 | |
| Född | 1 augusti 1861[1][2][3] Hedvig Eleonora församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 november 1935[4] (74 år) Stockholm[2] |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[4] Kungliga Tekniska högskolan[4] Stockholms universitet  |
| Sysselsättning | Matematiker[5], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan |
| Maka | Anna Helena Lind (g. 1887–)[2] |
| Släktingar | Arthur Bendixon (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Vetenskapligt arbete redigera
Bendixson var den förste som framställde exempel för att påvisa förekomsten av perfekta icke kontinuerligt sammanhängande punktmängder. Den Bendixsonska satsen, att "varje sluten punktmängd, som icke genom de hela talen kan uppräknas, nödvändigt består av tvenne delar, varav den ena kan uppräknas och den andra är perfekt", utgör en del av avslutningen på hela punktmängdsteorin, och är av genomgripande betydelse vid studiet av funktionerna inom matematisk analys.[8] Satsen har vid flera tillfällen blivit bevisad av ett flertal författare, med hjälp av olika metoder. Ivar Bendixson är den som näst efter Georg Cantor bidragit med flest teser som byggt upp teorin.
Hans i övrigt viktigaste arbeten rör teorin för differentialekvationer med reella variabler, där han i flera avseenden fullföljde och ytterligare preciserade Henri Poincarés upptäckter.[6] Hans förnämsta arbete i denna riktning var den av Kungliga Vetenskapsakademien prisbelönade avhandlingen Sur les courbes définies par des équations différentielles (Acta Mathematica 24).
Politiskt arbete och familj redigera
Bendixson var kommunalpolitiskt verksam. Han valdes in till stadsfullmäktige i Stockholm år 1903. Han gifte 19 december 1887 med Anna Helena Lind, dotter till bankmannen Johan Lind.[6]
Biografi i korthet redigera
| 1878 | avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm |
| 1884–1885 | Mittag-Lefflers amanuens vid Stockholms högskola, numera Stockholms universitet |
| 1890 | filosofie licentiat-examen i Uppsala |
| 1890–1900 | docent vid Stockholms högskola |
| 1892–1900 | tillförordnad lärare vid Stockholms högskola |
| 1900–1905 | professor vid Kungliga Tekniska högskolan (efterträdde Emil Fogelmarck på professuren, efterträddes i sin tur av Helge von Koch[9]) |
| 1900– | sekreterare i Frisinnade klubben i Stockholm |
| 1903– | Frisinnad ledamot av Stockholms stadsfullmäktige |
| 1905–1927 | professor vid Stockholms högskola[10] |
| 1905– | ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien |
| 1907 | hedersdoktor vid Uppsala universitet |
| 1911–1927 | rektor för Stockholms högskola |
Källor redigera
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Ivar O Bendixson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Ivar Otto Bendixson.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Bendixson, IVAN OTTO, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] John J. O'Connor; Edmund F. Robertson (juli 2000). ”Bendixson biography” (på engelska). The MacTutor History of Mathematics archive. School of Mathematics and Statistics, St Andrews universitet. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Bendixson.html. Läst 11 april 2009.
- ^ Ivar Bendixson i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936)
- ^ Bendixson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ KTH: En kort historik över professorer vid Institutionen för Matematik, läst 1 maj 2010
- ^ Bendixson (supplementbandet) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
| Företrädare: Gerard De Geer |
Rektor för Stockholms högskola 1911–1927 |
Efterträdare: Sven Tunberg |