Öppna huvudmenyn
Stockholms Superfosfatfabrik 1936.

Stockholms Superfosfat Fabriks AB (även kallat "Fosfatbolaget") var namnet på KemaNobel mellan 1871 och 1964. Under perioden 1964–1970 var Fosfatbolaget AB det officiella namnet. Företaget grundades av Oscar F. Carlson med hjälp av kapital från bland andra Lars Johan Hierta. Den första fabriken uppfördes i Gäddviken i Nacka, strax öster om den plats där på 1960-talet Kooperativa Förbundet anlade sitt Kafferosteri för Cirkelkaffe. Kvar från fabriken finns disponentvillan, några arbetarbostäder och en lagerbyggnad. Resten av fabriken revs 1966.

Företaget drev även kalkbrottet på Furillen på Gotland[1].

HistorikRedigera

Gäddvikens superfosfatfabrikRedigera

De första fabriksbyggnaderna vid Gäddviken ritades av arkitekten Ernst Jacobsson och bestod av en lång envåningslänga i trä som var 240 fot lång och 60 fot bred och täckt med ett spåntak. Öster om själva superfosfatfabriken låg svavelsyrefabriken, då svavelsyra var en ingrediens i supersulfat. Även denna var byggd i trä och hade spåntak på bräder. Därutöver fanns ångpannehus, magasin och reparationsverkstad. Fabriksbyggnadern brann ned 1889 och ersattes då av nya i tegel.[2]

År 1929 sålde Fosfatbolaget fabriken i Gäddviken till Kooperativa Förbundet som fortsatte verksamheten till 1966.

Nya fabriker och företagsförvärvRedigera

Huvudartikel: KemaNobel

År 1894 anlades ytterligare en fabrik, denna gång i Månsbo utanför Avesta i Dalarna, där man tillverkade kalciumklorat och kalciumkarbid. Ytterligare anläggningar tillkom därefter bland annat i Trollhättan samt Ljungaverk och Stockvik i Medelpad.

År 1931 upphörde tillverkningen av superfosfat och man utökade i stället tillverkningen av kalkkväve och karbid. Under andra världskriget började man tillverka PVC-plaster baserade på kalciumkarbid. Under 1950-talet erhöll Wallenberggruppen ett betydande inflytande i bolaget, och en radikal omläggning startades. 1963 lades produktionen av kalkkväve ned, och på 1960-talet gick man över till petroleumråvara för sina plaster.

Fosfatbolaget breddade sin verksamhet genom inköp av Liljeholmens Stearinfabriks AB 1947, Casco 1964, Stockholms benmjölsfabrik, Barnängens Tekniska Fabrik 1970. I samband med förvärvet av Barnängen och dess holdingbolag Kema AB ändrades bolagets namn till KemaNord AB och efter införlivande av Nitro Nobel 1977 ändrades bolagets namn till KemaNobel AB.[3]

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Bihang till riksdagens protokoll vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1933”. Riksdagen. 1933. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1933/web_berrdg_1933___statsverk_/berrdg_1933___statsverk__02.pdf. Läst 14 juni 2019. 
  2. ^ Bo Bjelfvenstam: Arkitekt, oscarian, jude: Ernst Jacobsson (1991), ISBN 91-7798-437-4
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera