Smygteknik (engelska: stealth)[1] är ett samlingsnamn för olika militära tekniker att dölja trupper, farkoster och utrustning. Oftast avses metoder för att minimera radareko från flygplan och ytfartyg genom att välja former och material som ger diffus reflektion. Teorin kring farkoster med smygegenskaper har sovjetiskt ursprung, men då det saknades resurser – det vill säga datorer med tillräcklig beräkningskapacitet för att utveckla fungerande lösningar – fick det bero. Idén anammades senare av amerikanerna som utvecklade F-117, det första flygplanet med avsiktliga smygegenskaper.
Farkoster som använder sig av smygteknik redigera
Flygfarkoster redigera
- F-117, attackflygplan
- B-2, bombflygplan
- Lockheed Martin F-22 Raptor, enhetsflygplan
- Dassault nEUROn, stridsdrönare delvis utvecklat i Sverige
- Lockheed Martin F-35 Lightning II, enhetsflygplan
- Chengdu Jian-20, enhetsflygplan
Sjöfarkoster redigera
- Visby-klass, korvett, svensk design
- Zumwalt-klass, jagare, USA:s flotta (USN)
- Type 055, utvecklas av Kinesiska "Folkets befrielsearmés flotta"
Markfarkoter redigera
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”smygteknik - Uppslagsverk - NE.se”. Nationalencyklopedin (NE). ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/smygteknik. Läst 27 augusti 2021.