Lockheed Martin F-35 Lightning II

stridsflygplan

Lockheed Martin F-35 Lightning II eller Joint Strike Fighter (JSF), är ett femte generationens stridsflygplan som är svårt att upptäcka. Det är avsett att kunna lösa både attack-, spanings- och jaktuppdrag. Flygplanet är ett samarbetsprojekt mellan flera länder (USA, Storbritannien, Italien, Nederländerna, Kanada, Turkiet, Australien, Danmark och Norge). F-35 är avsett att ersätta äldre plan av typen F-16 Falcon, F/A-18 Hornet, AV-8 Harrier och A-10 Thunderbolt.

Lockheed Martin F-35 Lightning II/Joint Strike Fighter (JSF)
110211-O-XX000-001 (23006451539).jpg
Lockheed Martin F-35 Lightning II.
Beskrivning
TypEnhetsflygplan
Besättning1
Första flygning15 december 2006
I aktiv tjänst31 juli 2015
VersionerF-35A, F-35B och F-35C
UrsprungUSA USA
TillverkareLockheed Martin Aeronautics
Antal tillverkade990+ (2024-02-01)[1]
Data
LängdA/C: 15,7 m, B: 15,6 m
SpännviddA/B: 10,7 m, C:13,1 m
HöjdA: 4,33 m, B: 4,30 m, C: 4,54 m
VingytaA/B: 42,73 m², C: 62,06 m²
TomviktA: 13 170 kg, B: 14 588 kg, C: 14 548 kg
Max. startviktA/C: 31 751 kg, B: 27 215 kg
Motor(er)Pratt & Whitney F135
Dragkraft110 kN (178 kN med EBK)
Prestanda
Max. hastighetMach 1,6 (1 931 km/h, 1200 mph)
Räckvidd med
max. bränsle
A: 2 500 km; B: 1 667 km; C: 2 593 km
Stigförmåga91,4 m/s
Lastförmåga
LastförmågaInternt: 2,6 ton, Externt: 6,8 ton, Totalt: 8,2 ton
Beväpning & bestyckning
Upphängnings-
punkter
4 interna + 6 externa
Fast beväpningA: 1× GAU-22/A 25 mm
Bomber(Stealth) A/C: 2 585 kg, B: 1 680 kg
(Max) A/C: 8 165 kg, B: 6 800 kg
Elektronik
ElektronikAN/APG-81 AESA-radar

Historia redigera

 
De två experimentflygplanen X-32 från Boeing och X-35 från Lockheed Martin på Edwards Air Force Base i Kalifornien 2000.

Under slutet av 1980-talet började USA:s försvarsdepartement att leta efter en ersättare till den fjärde generations jakt- och attack-flyg som hade introducerats på 70-talet. Ett nytt program med namnet Joint Strike Fighter (JSF) påbörjades 1993 och 1995 gick även Storbritannien med i utvecklingsarbetet genom att betala 10 procent av den totala utvecklingskostnaden. År 1996 hade två amerikanska flygplansverkare fått kontrakt att utveckla olika experimentflygplan X-32 (Boeing) och X-35 (Lockheed Martin) för utvärdering. Också under 1996 beslutade Storbritannien för att ersätta sina Harrier-plan med det framtida planet, som även ska levereras i VTOL-version, dvs för vertikal start och landning (likt Harrier).

Premiärflygningar redigera

De tävlande experimentflygplanen flög för första gången under år 2000. Under 2001 vann Lockheed Martin kontraktet med sitt X-35, som designats av dess mytomspunna avdelning Skunk Works. Intresset från flertal NATO-länder ökade och beställningar på planet började sakteliga komma in. År 2006 fick X-35 den nya beteckningen F-35 Lightning II (Fighter-35) och 15 december samma år flög prototypen för första gången.

Varianter redigera

  • F-35A: Standardutförande. Konventionell landning på flygfält. Framtagen för USA:s flygvapen och är även den vanligaste exportversionen.
  • F-35B: Använder kort startbana och kan landa vertikalt och också hovra. Används av USA:s marinkår, Storbritanniens väpnade styrkor och ett fåtal exportkunder.
  • F-35C: Anpassad för användning på hangarfartyg med katapultstart och bromskrok (arresting gear). Versionen har förstärkta landningsställ, särskilt rostskydd, infällbara vingar med mera. Används enbart av USA:s flotta.
  • F-35I: F-35A med israeliska modifikationer. En senior i det israeliska luftförsvaret har officiellt uttalat "vi vill att flygplanen kallas F-35I eftersom vi vill ha unika israeliska installationer i dem."[2] USA accepterade först inte att integrera Israels egna system i flygplanets elektronik men en plug and play-funktion kopplad till huvuddatorn tillåter påbyggnad utöver flygplanets basfunktioner.[2] Israel kommer kunna placera sin egen externa jammingpod på flygen samt sina egna vapen och bomber i F-35s interna vapenutrymme.[2][3]

En tvåsitsig skolversion behövs inte, då flygsimulatorer tänks ersätta omskolningsflygningar. Av taktiska skäl vill Israel emellertid utveckla tvåsitsiga "F-35D".[4]

Produktions- och driftkostnader redigera

Lockheed Martin har kontinuerligt sänkt kostnaderna för produktionen, och räknar med att kunna sälja F-35A för drygt USD 80 miljoner per styck, exklusive tillkommande delar i normal upphandling, med ytterligare förväntade prissänkningar framöver (stordriftsfördel).[5] Driftkostnaden år 2020 är ca 42 000 US-dollar per flygtimme.[6][7]

Beställningar redigera

År 2009 var över 3 000 flygplan beställda av 10 länder. I juli 2019 avbröt USA sitt samarbete med Turkiet, efter att Turkiet även köpt det ryska luftvärnssystemet S-400. USA såg inte detta som förenligt med ett köp av de 100 beställda flygplanen, och Turkiet avråddes tidigt av USA från att köpa detta luftvärnssystem.[8]

Kvalitetsproblem redigera

En rapport från den amerikanska myndigheten Government Accountability Office (GAO) visar att USA:s F-35-plan är dyra och så svåra att reparera att de bara är tillgängliga halva tiden. Försvarsdepartementet ligger 12 år efter schemat med sina reparationsverkstäder, vilket gör att de tvingas köpa nya dyra delar istället för att reparera trasiga. År 2023 väntar 10 000 delar på lagning, och i genomsnitt behövs 141 dagar för att repararera ett plan.

Ca 125 plan tillverkas per år vilket är lägre än planerat, beroende på förseningar med F-35:ans simulator.

F-35 Lightning II Joint Strike Fighter-programmet är nu 183 miljarder dollar, drygt 2008,8 miljarder kronor, över ursprungskalkylen. USA:s försvarsdepartement bedömer att det kommer kosta 1,7 biljoner dollar, ca 18,66 biljoner kronor, över sin livstid. Ca 1,3 biljoner dollar, ungefär 14,27 biljoner kronor, är kopplad till underhåll.

Incidenter redigera

Många olyckor och missöden har drabbat F-35-plan, men dessa måste ställas i relation till det stora antalet flygtimmar.[9] I slutet av september 2023 kraschade ett plan över South Carolina efter att piloten hade utlöst katapultstolen.[10][11]

Försäljning och leverans redigera

Land F-35A F-35B F-35C Beställd I tjänst från ersätter not
  Australien 100 2002 2018 F-111C, F/A-18A Hornet [12]
  Belgien 34 2018 2023 F-16AM [13][14]
  Danmark 27 2016 2021 F-16AM [15]
  Finland 64 2021 2025 F-18 Hornet [16]
  Israel 50 2010 2017 F-16A Netz [17][1] Ytterligare 25 plan planerade.[18]
  Italien 60 30 2008 2016 AMX A-11A, F-16A, Tornado IDS, AV-8B [19][20]
  Japan 105 42 2011 2019 F-4EJ Kai Phantom II [21]
  Kanada 88 2022 2027 CF-18 Hornet [22][23][24]
  Nederländerna 52 2008/2013 2019 F-16AM [25][1]
  Norge 52 2008 2019 F-16AM Slutleverans år 2025.[26]
  Polen 32 2020 2026 MiG-29 [27]
  Singapore 12 2019/2020 2026 F-16C [28]
  Storbritannien 138 2002/2007/2012 2018 Harrier GR.9
Sea Harrier FA.2
[29][30]
  Sydkorea 40 2014 2019 F-4 Phantom II
F-5 Freedom Fighter
[31] Ytterligare 20 plan planerade.[32]
  Turkiet 100 2014 F-16C Stoppat av USA pga köp av luftvärnssystemet S-400 från Ryssland[33]
  Tyskland 35 2022 2030 Panavia Tornado [34]
  USA 1763 2001 2011/2016 F-16C, A-10C [35][1]
353 2012/2015 AV-8B Harrier, F/A-18 Hornet
340 2013/2019 F/A-18 Hornet, F/A-18 Super Hornet
summerat 2502 575 340
 
Den första serielevererade F-35A till USA:s flygvapen anländer till Eglin Air Force Base i Florida, 14 juli 2011.
 
Den allra första hangarfartygslandningen med en F-35C, ombord på USS Nimitz (CVN-68) i Stilla havet 3 november 2014.

Galleri redigera

Media redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lockheed Martin F-35 Lightning II, 29 juli 2010.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] ”F-35 Program Lightning II Fast Facts - February2024” (på engelska) (PDF). www.f35.com. Lockheed Martin. 1 februari 2024. https://www.f35.com/content/dam/lockheed-martin/aero/f35/documents/F-35%20Program%20Lightning%20II%20Fast%20Facts%20-%20English%20-%20February2024.pdf. Läst 5 februari 2024. 
  2. ^ [a b c] ”Israeli Air Force Receives two additional F-35I Aircraft” (på engelska). The UK Defence Journal. 24 september 2019. https://ukdefencejournal.org.uk/israeli-air-force-receives-two-additional-f-35i-aircraft/. Läst 2 februari 2024. ”"a senior Israeli air force official stated, “the aircraft will be designated F-35I, as there will be unique Israeli features installed in them.”"” 
  3. ^ ”Israel Is Getting A Single F-35 Test Jet Unlike Any Other” (på engelska). The War Zone. 5 juli 2020. https://www.twz.com/10665/israel-is-getting-a-single-f-35-test-jet-unlike-any-other. Läst 2 februari 2024. 
  4. ^ Israel sets sights on two-seater F-35 22. januari 2010 (engelska)
  5. ^ GASTÓN DUBOIS (2 januari 2022). ”F-35 cheaper than the Gripen?” (på engelska). https://www.aviacionline.com/2022/01/f-35-cheaper-than-the-gripen/. Läst 2 januari 2022. ”The price of USD 82 million per F-35A unit is close to what Lockheed Martin predicted the Lot 12 aircraft will cost.” 
  6. ^ https://aircosmosinternational.com/article/42-000-per-flight-hour-for-the-f-35-operating-costs-are-not-improving-3451
  7. ^ https://s3.documentcloud.org/documents/23299563/gao-23-106217-1.pdf#page202
  8. ^ ”USA avbryter militärt samarbete med Turkiet”. di.se. https://www.di.se/nyheter/usa-avbryter-militart-samarbete-med-turkiet/. Läst 27 juli 2019. 
  9. ^ https://ts2.space/en/has-an-f-35-ever-crashed/#gsc.tab=0
  10. ^ https://www.dagensps.se/teknik/usas-militar-kan-inte-reparera-sina-dyra-f-35-plan
  11. ^ https://www.defensenews.com/smr/hidden-troubles-f35
  12. ^ ”Australia” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/australia.html. Läst 16 juli 2022. 
  13. ^ ”Belgium” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/belgium.html. Läst 16 juli 2022. 
  14. ^ Emmott, Robin (25 oktober 2018). ”Belgium picks Lockheed's F-35 over Eurofighter on price” (på engelska). www.reuters.com. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-aerospace-belgium-idUSKCN1MZ1S0. Läst 16 juli 2022. 
  15. ^ ”Denmark” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/denmark.html. Läst 16 juli 2022. 
  16. ^ Karlsson, Anders (10 december 2021). ”Finland köper det amerikanska F-35-jaktplanet – köpet har också en sysselsättande effekt”. svenska.yle.fi. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/a/7-10010078. Läst 16 juli 2022. 
  17. ^ ”Israel”. www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/israel.html. Läst 5 februari 2024. 
  18. ^ Harel, Amos (16 februari 2021). ”Israeli Air Force to Buy Refueling Aircraft, 25 More F-35 Fighter Jets” (på engelska). www.haaretz.com. Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/2021-02-16/ty-article/.premium/israeli-air-force-to-buy-refueling-aircraft-25-more-f-35-fighter-jets/0000017f-f4fd-ddde-abff-fcfde2070000. Läst 16 juli 2022. 
  19. ^ ”Italy” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/italy.html. Läst 16 juli 2022. 
  20. ^ Jennings, Gareth (31 januari 2022). ”Italy moves towards F-35B joint force” (på engelska). www.janes.com. Janes Defence News. https://www.janes.com/defence-news/news-detail/italy-moves-towards-f-35b-joint-force. Läst 16 juli 2022. 
  21. ^ ”Japan” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/japan.html. Läst 16 juli 2022. 
  22. ^ ”F-35: The Right Choice for Canada” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/canada.html. Läst 16 juli 2022. 
  23. ^ Brewster, Murray (28 mars 2022). ”Liberals launch negotiations to buy F-35 fighter jets” (på engelska). www.cbc.ca. CBC News. https://www.cbc.ca/news/politics/f-35-negotiations-1.6399978. Läst 16 juli 2022. 
  24. ^ Pugliese, David (20 juni 2022). ”Canada requires first nine fully operational F-35 jets no later than 2027” (på engelska). ottawacitizen.com. Ottawa Citizen. https://ottawacitizen.com/news/national/defence-watch/canada-requires-first-nine-fully-operational-f-35-jets-no-later-than-2027. Läst 16 juli 2022. 
  25. ^ ”Netherlands” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/netherlands.html. Läst 5 februari 2024. 
  26. ^ ”Norway: A Powerful Partnership” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/norway.html. Läst 16 juli 2022. 
  27. ^ ”F-35: A Dominant Capability For the 21st Century” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/poland.html. Läst 16 juli 2022. 
  28. ^ ”The F-35 Lightning II for the Republic of Singapore” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/singapore.html. Läst 16 juli 2022. 
  29. ^ ”United Kingdom: A Legacy of Innovation” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/united-kingdom.html. Läst 16 juli 2022. 
  30. ^ ”UPDATE 2-UK signs memo with US on Joint Strike Fighter” (på engelska). www.reuters.com. Reuters. 20 januari 2007. https://www.reuters.com/article/companyNewsAndPR/idUSL1278309720061212. Läst 16 juli 2022. 
  31. ^ ”The F-35 Lighting II for Republic of Korea” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/republic-of-korea.html. Läst 16 juli 2022. 
  32. ^ ”South Korea commits to additional F-35As - Asian Military Review” (på engelska). asianmilitaryreview.com. 12 januari 2024. https://www.asianmilitaryreview.com/2024/01/south-korea-commits-to-additional-f-35as/. Läst 5 februari 2024. 
  33. ^ Mehta, Aron (19 juli 2019). ”Turkey officially kicked out of F-35 program, costing US half a billion dollars” (på engelska). www.defensenews.com. Defense News. https://www.defensenews.com/air/2019/07/17/turkey-officially-kicked-out-of-f-35-program/. Läst 16 juli 2022. 
  34. ^ ”Germany to buy 35 Lockheed F-35 fighter jets from U.S. amid Ukraine crisis” (på engelska). www.reuters.com. Reuters. 14 mars 2022. https://www.reuters.com/world/europe/germany-decides-principle-buy-f-35-fighter-jet-government-source-2022-03-14/. Läst 16 juli 2022. 
  35. ^ ”United States” (på engelska). www.f35.com. Lockheed Martin. https://www.f35.com/f35/global-enterprise/united-states.html. Läst 5 februari 2024. 

Anmärkningar redigera

Externa länkar redigera