Folkets befrielsearmés flotta är det kinesiska Folkets befrielsearmés marina försvarsgren som grundades i den nya Folkrepubliken Kina år 1950.

Folkets befrielsearmés Flotta
中国人民解放军海军
Naval Ensign of China.svg
Flottans örlogsgös.
Datum1950
LandKina
LojalitetKinas kommunistiska parti
FörsvarsgrenMarin
Storlek255.000 man[1]
Befälhavare
Nuvarande befälhavareViceamiral Shen Jinlong

HistoriaRedigera

Den första flottbasen i landsdelen Dalian anlades i mars 1950 med stor assistans av Sovjetunionen. Sovjetunionen kom också att ge mycket i materielväg som fartyg till Kina de första åren då samarbetet mellan de båda kommunistländerna var gott.

1955 hade tre olika flottor bildats, Norra flottan, Östra flottan och Södra flottan. Även det marina flyget hade nu startats upp.

Under det så kallade stora språnget fick den nybildade flottan utvecklas vidare näst intill ostört och åren efter så satsade man stora summor på nya fartyg och materiel. Även under kulturrevolutionen i slutet av 1960-talet skonades flottan från många bekymmer som resten av landet fick utstå.

Under 1970-talet och 1980-talet fick den kinesiska flottan ca 20 procent av den totala försvarsbudgeten och antalet personal och fartyg ökade kraftigt. Det var också under 1980-talet som Kinas flotta blev en regional stormakt till sjöss för första gången, mycket tack vare den nya marina kommendörchefen Liu Huaqing. Under denna tid hade man även stora framgångar med robotteknik. Bland annat utvecklade man de första ballistiska robotarna till sina ubåtar under det sena 1980-talet.

Under 1990-talet då Kinas ekonomi började blomstra gjordes återigen stora satsningar på flottan. Nya fartygs- och ubåts-klasser kom i tjänst medan de äldre fartygen av Sovjetisk typ från 1950- och 1960-talet började gå ur tjänst.

Från mitten på 00-talet så har Kina kraftigt börjat modernisera och bygga ut sin flotta. Målet är att gå från en mer kustnära flotta till en riktigt havsflotta. Man har från början på 2010-talet producerat moderna enheter som jagare, fregatter och amfibiefartyg i stor skala. 2012 tog man även sitt första hangarfartyg i bruk och 2025 planeras minst tre stycken finns i aktiv tjänst. [2]

Det marina flyget har även fått nya flygplan i form av Su-30 jaktflyg och JH-7 attackplan. På sina hangarfartyg finns även moderna jaktflyg i form av J-15 som är en uppdaterad version av det ryska Su-33. [3]

FlottorRedigera

Folkets befrielsearmés flotta indelas i tre flottor:[4]

EnheterRedigera

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070705003841/http://www.sinodefence.com/navy/default.asp. Läst 3 juli 2007. 
  2. ^ ”China's 3rd aircraft carrier 'progressing smoothly' - Global Times”. www.globaltimes.cn. https://www.globaltimes.cn/content/1200749.shtml. Läst 11 november 2020. 
  3. ^ ”J-15 fighters make its debut operational mission on Chinese newest aircraft carrier” (på amerikansk engelska). defence-blog.com. 29 juni 2020. https://defence-blog.com/news/j-15-fighters-make-its-debut-operational-mission-on-chinese-newest-aircraft-carrier.html. Läst 11 november 2020. 
  4. ^ John Pike. ”People's Liberation Army Navy”. http://www.globalsecurity.org/military/world/china/plan.htm. Läst 25 december 2014. 

BöckerRedigera

  • Erickson Andrew S., Goldstein Lyle., Lord Carnes., red (2009) (på engelska). China goes to sea: maritime transformation in comparative historical perspective. Annapolis, Md.: Naval Institute Press. Libris länk. ISBN 978-1-59114-242-3 (acid-free paper) 
  • Shambaugh, David L. (2002) (på engelska). Modernizing China's military [Elektronisk resurs] progress, problems, and prospects. Berkeley: University of California Press. Libris länk 

Externa länkarRedigera