Staurolit
Staurolit är ett rödbrunt till svart, mestadels ogenomskinligt, nesosilikatmineral med en vit streckfärg. Mineralet bildar ofta karaktäristiskt korsformade tvillingar.
| Staurolit | |
 Staurolit från Pestsovye Keivy(Песцовые Кейвы), Keivybergen, Kolahalvön, Ryssland, 2,5 x 2,2 x 1 cm[1] | |
| Kategori | Nesosilikat |
|---|---|
| Grupp | Staurolitgruppen |
| Strunz klassificering | 09.AF.30 |
| Kemisk formel | (Fe2+,Mg,Zn)2(Al,Fe3+)9(Si,Al)8O48(O, OH) 2-4[2] |
| Färg | Mörkt rödbrun till svartbrun, gulbrun, sällan blått; blek gyllene gul i tunnslip |
| Bildningsmiljö | I glimmerskiffrar, kvartsiter och hornfelser |
| Förekomstsätt | Vanligen i prismatiska kristaller och tvillingar |
| Kristallstruktur | Monoklina (pseudorombisk) |
| Tvillingbildning | Vanligen som 60 ° tvillingar, mindre vanliga som 90 ° kors tvillingar |
| Spaltning | Distinkt på {010} |
| Brott | Svagt mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 7–7½ |
| Glans | Svag glasglans till harsartad |
| Ljusbrytning | nα=1,736 till 1,747
nβ=1,740 till 1,754 nγ=1,745 till 1,762 |
| Dubbelbrytning | δ=0,009–0,015 |
| Optisk karaktär | Tvåaxlig (+)[3] |
| Dispersion | r> v; svag |
| Pleokroism | X = färglös; Y = ljusgul; Z = gyllengul |
| Transparens | Transparent till opak |
| Streckfärg | Vit till gråaktig |
| Densitet | 3,74–3,83 |
| Löslighet | Olöslig i syror[4] |
Etymologi redigera
Namnet staurolit härrör från de grekiska, stauros för kors och lithos för sten med hänvisning till allmän tvillingbildning.
Sammansättning redigera
Staurolit har den nominella kemiska formeln: Fe2+2Al9Si4O23OH. Magnesium, zink, mangan och litium kan substituera det tvåvärda järnet, trevärtjärn kan ersätta aluminium och aluminium kan ingå på kislets plats.
Egenskaper redigera
Staurolit kristalliserar i det monoklina kristallsystemet och har Mohs-hårdhet 7 till 7½.
Tvärformen i de korsformede tvillingarna är antingen vinklad 60° eller 90°. I prover finns ofta makroskopiskt synliga staurolitkristaller av prismatisk form. Mineralet bildar ofta porfyroblaster.
Förekomst redigera
Staurolit är ett regionalt intermediärt till hög-metamorft mineral. Det förekommer tillsammans med almandingranater, glimmer och kyanit, liksom albit, biotit och sillimanit i gnejs och metamorfa skifferbergarter.
Staurolit har påträffats i Lepontinalperna i Schweiz och i Selbu, Norge. Staurolit finns i Fairy Stone State Park i Patrick County, Virginia. Fynd finns också från Island Park, Idaho, nära Henrys Lake, New Mexico och nära Blanchard Dam i Minnesota. Staurolit är ett ganska vanlig accessoriskt mineral i Bergslagen och Skelleftefältet.[2]
Symbolmineral redigera
Staurolit är det officiella statliga mineralet i delstaten Georgia i USA.
Användning redigera
Staurolit är ett av de indexmineral som används vid bland annat petrologiska analyser för att uppskatta vid vilken temperatur, djup, och tryck som en bergart har undergått metamorfos. Staurolitförande bergarter har i Norge använts till kvarnstenar (selbukvernstein).[5]
Kristaller kan även använts som ädelsten[6] i till exempel amuletter.
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979
Noter redigera
- ^ [1] mindat.org om en rysk fyndort för staurolit
- ^ [a b] L-H Hedin, M Jansson, 2007, Mineral i Sverige, sidan 151, ISBN 978-91-88528-58-2
- ^ [2] optiska data för staurolit från mindat.org
- ^ H. J. Rösler 1984, Lehrbuch der Mineralogie 3. Auflage, sidan 490, VEB Deutscher Verlag für Grundstoffindustrie,Leipzig
- ^ [3] Exempel från Store norske leksikon på nyttoföremål från Norge
- ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, 13:e utökade och uppdaterade upplagan, ISBN 978-91-6319-069-8 sidan 228