Öppna huvudmenyn

Staphylococcus aureus (S. aureus), gula stafylokocker, är en bakterietyp som finns hos minst 50% av alla friska individer, de förekommer främst i näsöppningen. Trots det räknas de inte till normalfloran hos människan, utan de betraktas som patogena bakterier.[1] I de flesta fall orsakar bakterien ingen skada utan lever i symbios med människokroppen, oftast på huden eller i näsan. Bakterierna är runda, ungefär 1 mikrometer långa och grampositiva. Staphylococcus aureus kan orsaka infektion i de flesta vävnader. Den är en mycket vanlig orsak till matförgiftning, variga hud- och sårinfektioner, skelettinfektioner och infektion i hjärtklaffarna, endokardit.[2] Den kan också ge upphov till lunginflammation och mer sällan till hjärnhinneinflammation och urinvägsinfektion. I vissa fall kan infektionerna bli systemiska och i värsta fall ge upphov till det livshotande tillståndet septisk chock.[3] En ovanlig, men allvarlig stafylokocksjukdom är toxic shock syndrome som orsakas av ett gift som i vissa fall produceras av bakterien.[4]

Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus, 50,000x, USDA, ARS, EMU.jpg
Systematik
DomänBakterier
Bacteria
StamFirmicutes
KlassBacilli
OrdningBacillales
FamiljStaphylococcaceae
SläkteStafylokocker
Staphylococcus
ArtS. aureus
Vetenskapligt namn
§ Staphylococcus aureus
AuktorRosenbach, 1884

Till skillnad från de flesta andra stafylokockarter är S. aureus koagulaspositiv[5]. Det innebär att den kan bilda ett enzym som heter koagulas, vilket kan koagulera blodplasma.[6]

En undergrupp av de gula stafylokockerna kallas för MRSA (meticillinresistent staphylococcus aureus). Dessa är resistenta mot alla penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. I Sverige beräknas knappt en procent av S. aureus vara meticillinresistenta.[7] Det är internationellt sett mycket lågt;[8] i andra länder kan andelen MRSA uppgå till över 25 %.

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Ericson, Elsy & Thomas (2009). Klinisk mikrobiologi 
  2. ^ http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3278/ [död länk]
  3. ^ ”Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/. 
  4. ^ ”Sjukdomsinformation om toxic shock syndrome (TSS)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/toxic-shock-syndrome-tss-/. 
  5. ^ Becker, Karsten; von Eiff, Christof (2011). ”19 Staphylococcus, Micrococcus, and other catalase-positive cocci”. i Versalovic James et al. (på engelska). Manual of Clinical Microbiology. 10th Edition. Washington DC, USA: ASM Press. sid. 310-11. ISBN 978-1-55581-463-2 
  6. ^ ”MeSH Tree Location(s) for Coagulase”. Karolinska institutet. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304102212/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D12.776.097.181&tool=karolinska. 
  7. ^ ”Staphylococcus aureus”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/staphylococcus-aureus/. 
  8. ^ ”S.aureus - MRSA (methicillin- och multiresistens) och VRSA (vankomycinresistens)”. srga.org. Arkiverad från originalet den 17 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100317122440/http://www.srga.org/mrb/mrbstaf.html.