Stampansarbi (Stelis phaeoptera) är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin vars larv lever som boparasit i bon av andra buksamlarbin.

Stampansarbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläktePansarbin
Stelis
UndersläkteStelis sensu stricto[1]
ArtStampansarbi
S. phaeoptera
Vetenskapligt namn
§ Stelis phaeoptera
AuktorKirby, 1802[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Ett litet, satt bi med kort huvud och förhållandevis stor bakkropp. Kroppsfärgen är svart med gles och kort päls. På grund av biets parasitiska levnadssätt saknar honan pollensamlingshår på buken (hon behöver ju inte samla pollen till larverna). En annan anpassning till det parasitiska levnadssättet är släktets kraftiga hudskelett (därav trivialnamnet pansarbin). Kroppslängden uppgår till mellan 7 och 9 mm.[3]

Ekologi redigera

Stampansarbiet flyger från slutet av maj till augusti, mera sällan in i september.[4] Det lever på korgblommiga växter. Som ofta hos parasitiska bin följer habitaten i övrigt värdarterna.[3]

Fortplantning redigera

Arten är som sagt parasitisk; honan tränger in i bon av andra buksamlarbin, som fibblemurarbi (Osmia leaiana), klintmurarbi (Osmia niveata) och troligtvis också fäbodbi (Hoplitis tuberculata) samt lägger sina ägg där. Larven äter upp värdartens ägg eller larv och lever sedan av matförrådet.[3]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar Europa från Grekland till södra Finland[4] och mellersta Sverige[5]. Dessutom förekommer arten i Nordafrika[4].

Status i Sverige redigera

I Sverige förekommer stampansarbiet idag sällsynt i Skåne, Blekinge, Öland, Gotland, Västergötland, Närke och Uppland, men har tidigare (fram till 1950-talet) funnits även i nästan hela Norrland. Minskningen väntas fortsätta, och arten är därför rödlistad som nära hotad ("NT").[5] Främsta orsaken till minskningen är motsvarande minskning hos värdarten, i Sverige främst fibblemurarbi. Detta är beroende av gammalt timmer för sitt bobygge, och bristen på timmerhus och modern lövträdshantering förklarar sannolikt dess nergång. I Finland, där stampansarbiet också förekommer på flera lokaler, är situationen delvis en annan; fibblemurarbiet saknas där nästan helt, och främsta värdart är i stället det marklevande klintmurarbiet.[3]

Taxonomi redigera

Arten har två underarter:

  • Stelis phaeoptera phaeoptera (Kirby, 1802)
  • Stelis phaeoptera murina Pérez, 1884[2]

Referenser redigera

  1. ^ Stelis phaeoptera Kirby, 1802” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Stelis+phaeoptera. Läst 6 augusti 2013. 
  2. ^ [a b] Stelis phaeoptera (Kirby, 1802)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756151. Läst 6 augusti 2013. 
  3. ^ [a b c d] Björn Cederberg (15 oktober 2012). Stelis phaeoptera stampansarbi”. Artdatabanken. http://www.artfakta.se/artfaktablad/Stelis_Phaeoptera_103204.pdf. Läst 6 augusti 2013. 
  4. ^ [a b c] G R Else (februari 2012). Stelis phaeoptera (Kirby, 1802)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/megachilidae/stelis-phaeoptera. Läst 6 augusti 2013. 
  5. ^ [a b] ”stampansarbi - Stelis phaeoptera. Artdatabanken. http://www.artfakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=103204. Läst 6 augusti 2013.