Spaningsregistret
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-11) Motivering: Uppgifterna om kringresande, rasister mm är mer än åtta år gamla. Polisen har antingen åtgärdat eller fortsatt registrera sådant, vilket bör förtydligas i artikeln. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Polisens allmänna spaningsregister ("Spaningsregistret" eller Allmänna spaningsprotokollet, ASP) är ett svenskt register som Rikspolisstyrelsen för enligt lag (2010:362) för att behandla personuppgifter som framkommit i polisens brottsbekämpande verksamhet.[1]
Enligt Datainspektionen är registret extra integritetskänsligt för att kraven för att registrera uppgifter är låga och för att även personer som inte är misstänkta för brott får registreras.[2]
År 2014 fanns det 100 000 personer registrerade som "misstänkta" samt ett okänt antal andra registrerade som "kringpersoner", vilket omfattar personer som har haft kontakt med de misstänkta.[2] I registret finns även registreringar grupperade i kategorier som "kringresande", "romer", "zigenare" och "rasister".[3]
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ "Lag (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister Arkiverad 31 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.", lagen.nu. Läst den 30 mars 2014
- ^ [a b] Stefan Lisinski. "DI-kritik mot polisens spaningsregister", Dagens Nyheter, 27 mars 2014. Läst den 30 mars 2014.
- ^ Ekot kl 8.30, Sveriges radio, den 28 mars 2014.