Sotjärpe[2] (Dendragapus fuliginosus) är en nordamerikansk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Sotjärpe
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteDendragapus
ArtSotjärpe
D. fuliginosus
Vetenskapligt namn
§ Dendragapus fuliginosus
Auktor(Ridgway, 1873)
Synonymer
  • Canace obscura fuliginosa, Ridgway 1873 (protonym)
  • Dendragapus obscurus
  • Blåjärpe
Adult hona.
Adult hona.

Utseende och läte redigera

Sotjärpen är en rätt stor hönsfågel med en kroppslängd på 47–57 cm hos hanen och 44–48 cm hos honan. Den är mycket lik nära släktingen gråjärpen och de båda behandlades tidigare som samma art. Båda två är rätt enhetligt gråaktiga eller gråbruna. Honan är ljusfläckad utan antydning till bandning som hos den mindre granjärpen medan hanen är mörkgrå. Den svartaktiga stjärten har till skillnad från hos gråjärpen ett tydligt ljust ändband.

Under spelet visar hanen upp en gul strupsäck (lilafärgad hos gråjärpen) och uppsvällda gula hudflikar ovan ögat. Från hanen hörs en hoande serie, både mörkare och mer dämpad än gråjärpens och dessutom kortare (fem i stället för sex stavelser).

Utbredning och systematik redigera

Sotjärpe delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare behandlades den som underart till gråjärpe och tillsammans kallades då taxonet blåjärpe.

Släktskap redigera

Sotjärpe placerades tidigare tillsammans med andra järpar, orrar, präriehöns, ripor och tjädrar i den egna familjen skogshöns (Tetraonidae). Genetiska studier visar dock att de utgör en del av familjen Phasianidae.[4][5] Där utgör de en klad närmast släkt med kalkoner (Meleagris) och dessa två tillsammans med koklassfasan (Pucrasia macrolopha).[4] Sotjärpe och systerarten gråjärpe står närmast präriehönsen i Tympanuchus.[4]

Levnadssätt redigera

Sotjärpen hittas i skogsmiljöer, vanligen med inslag av barrträd och snårig undervegetation. Den ses vanligen på marken, lättast under sommaren när hönor och kycklingar frekventerar vägkanter och stigar. Födan består av växtmaterial, framför allt barr.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som fortfarande vanlig i större delen av sitt utbredningsområde.

Bilder redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Dendragapus fuliginosus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.2 www.iucnredlist.org. Läst 8 september 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ [a b c] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158:107091.
  5. ^ Kimball, R.T., and E.L. Braun (2008), A multigene phylogeny of Galliformes supports a single origin of erectile ability in non-feathered facial traits, J. Avian Biol. 39, 438-445.

Externa länkar redigera