Granjärpe[1] (Canachites canadensis) är en medelstor nordamerikansk skogshöna.[2]

Granjärpe
Adult hane av nominatformen
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteCanachites
ArtGranjärpe
C. canadensis
Vetenskapligt namn
§ Canachites canadensis
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Synonymer
  • Dendragapus canadensis
  • ’'Falcipennis canadensis
  • Canachites canadensis

Utseende redigera

Granjärpen är en mörk järpe som mäter 38-43 centimeter, väger cirka 550-600 gram och påminner mycket om den närbesläktade amurjärpen men är något mindre.[3] Den adulta hanen har ett svart ansikte med vita fläckar, med tydlig rött fjäderlöst ögonbryn. Ryggen är mörkbrun till svart fint vattrad i mörkgrått. Vingarna är bruna och bröst och buk svart till grå med tydliga vita fläckar. Den svarta stjärten har ett brunt ändband. Den adulta honan är vattrad i brunt, svart, gult och vitt.

Utbredning och systematik redigera

Granjärpen delas upp i sex underarter som i sin tur delas upp i två grupper:[2]

Underarten torridus inkluderas ofta i canadensis.[4] Ofta urskiljs också underarten isleibi med utbredning i sydöstra Alaska.[4]

 
Granjärpens utbredning.

Sedan 2014 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN franklinii som en egen art, "franklinjärpe".[5]

Släktestillhörighet redigera

Granjärpen är inte särskilt nära släkt med järpen utan står snarare närmare orrar och tjädrar. Tidigare placerades den i släktet Dendragapus och fram tills nyligen Falcipennis tillsammans med amurjärpen. Genetiska studier visar dock att amurjärpen och granjärpen inte är varandras närmaste släktingar.[6] Granjärpen har därför lyfts ut till ett eget släkte, Canachites.[4][2] Järparna i Dendragapus är mer avlägset släkt, systergrupp till präriehönsen i Tympanuchus.[6]

Tillsammans med övriga järpar järpar, orrar, präriehöns och tjädrar placerades den tidigare i den egna familjen skogshöns (Tetraonidae). Genetiska studier visar dock att de utgör en del av familjen Phasianidae.[6][7] Där utgör de en klad närmast släkt med kalkoner (Meleagris) och dessa två tillsammans med koklassfasan (Pucrasia macrolopha).[6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[5] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[5] Notera att IUCN dock urskiljer "franklinjärpen" som egen art, varför de hotbedöms var för sig. "Franklinjärpen" anses likaså vara livskraftig.[8]

Bildgalleri redigera

Noter redigera

  1. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  3. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, sid:30-31, ISBN 978-0-7136-7040-0
  4. ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  5. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Canachites canadensis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 15 december 2022.
  6. ^ [a b c d] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158:107091.
  7. ^ Kimball, R.T., and E.L. Braun (2008), A multigene phylogeny of Galliformes supports a single origin of erectile ability in non-feathered facial traits, J. Avian Biol. 39, 438-445.
  8. ^ Birdlife International 2016 Canachites franklinii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 10 december 2022.

Externa länkar redigera