Somatisk embryogenes (SE) är en process i vilken ett embryo eller en planta ursprungligen kommer från en enda somatisk cell eller grupp av somatiska celler. SE är en in vitro-teknik där somatiska embryon produceras med solida eller flytande näringsmedier som innehåller växthormoner.[1] Som pionjärer under 1980-talet lyckades forskare från Uppsala universitet och University of Saskatchewan med att producera somatiska embryon från ett granfröembryo.[2] Protokoll för metoden finns idag utvecklade för många olika växter.

Teknologin används i stor utsträckning inom forskning, men har även potential att massföröka plantor som har värdefulla genetiska egenskaper.[3]

Betydelse inom växtskydd redigera

Granplantor framtagna med somatisk embryogenes angrips inte lika ofta av snytbaggar som fröplantor enligt en vetenskaplig studie från Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogforsk. Och när plantorna blev angripna var mängden gnag lägre i dessa fältförsök. Under själva processen att producera plantor med somatisk embryogenes används hormoner i höga halter. Det innebär en stress som liknar den som uppstår vid angrepp av skadegörare. Teorin är att det leder till att plantan har ett bättre försvar jämfört med fröplantorna eller kan reagera snabbare vid framtida angrepp.

Eftersom det troligen är själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan kan detta ha betydelse för växtskyddet inom många olika områden. Till exempel används metoden vid odling av bananer, kakao, vindruvor och även andra barrträd som lärk. [4][5]

Källor redigera

  1. ^ Håkan Mo, Mats Hannerz, Sara von Arnold, Karl-Anders Högberg. ”Somatisk embryogenes – en ny metod att föröka barrträd”. SkogForsk, Resultat Nr 20, 1995. 
  2. ^ Hakman, Inger; Fowke, Larry C.; Arnold, Sara Von; Eriksson, Tage. ”The development of somatic embryos in tissue cultures initiated from immature embryos of Picea abies (Norway Spruce)”. Plant Science 38 (1): sid. 53–59. doi:10.1016/0168-9452(85)90079-2. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0168945285900792. Läst 27 februari 2018. 
  3. ^ Karl-Anders Högberg (2017). ”Effekter av förökningsmetod på plantors tidiga utveckling – Somatisk embryogenes på gran och sticklingförökning av tall”. Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 938–2017. ISSN 1404-305X. 
  4. ^ Puentes, Adriana; Högberg, Karl-Anders; Björklund, Niklas; Nordlander, Göran (2018). ”Novel Avenues for Plant Protection: Plant Propagation by Somatic Embryogenesis Enhances Resistance to Insect Feeding” (på engelska). Frontiers in Plant Science 9. doi:10.3389/fpls.2018.01553. ISSN 1664-462X. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpls.2018.01553/full. Läst 26 oktober 2018. 
  5. ^ ”Pressmeddelande från SLU: Överraskande upptäckt kan ge mer moståndskraftiga plantor”. https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/10/overraskande-upptackt-kan-ge-mer-motstandskraftiga-plantor/. Läst 26 oktober 2018.