Sollentuna kyrka

kyrkobyggnad i Sollentuna

Sollentuna kyrka är församlingskyrka i Sollentuna församling, Stockholms stift. Kyrkan ligger i kommundelen Norrviken mellan sjön Norrviken och trafikplats Rotebro som ansluter till E4:an.

Sollentuna kyrka
Kyrka
Sollentuna kyrka.
Sollentuna kyrka.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Sollentuna kommun
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Sollentuna församling
Plats Kyrkvägen 2, 192 72 Sollentuna
 - koordinater 59°28′0″N 17°55′6″Ö / 59.46667°N 17.91833°Ö / 59.46667; 17.91833
Material Gråsten
Invigd 1100-talet
Geonames 8129134
Bebyggelse‐
registret
21300000004655
Interiör.
Interiör.
Interiör.

Kyrkobyggnaden redigera

Sollentuna kyrka har funnits i mer än 800 år. Under årens lopp har den regelbundet byggts ut, byggts om och renoverats.[1]

Kyrkan har en stomme av gråsten och byggdes i slutet av 1100-talet och bestod av det nuvarande tornet och långhusets två västligaste travéer. Ursprungligen kan den ha varit en försvarskyrka med tanke på dess läge vid sjön Norrviken, som var en betydande vattenled under vikingatid.

Det ursprungliga koret var smalare än långhuset. Tornet var lägre än i dag och uppdelat i flera våningar. Rummen användes som skydd i orostider och som förråd. Huvudingången låg i väster. I slutet av 1200-talet breddades och förlängdes koret och sakristian uppfördes i norr. Kryssvalven i tegel tillkom förmodligen under 1300-talets första hälft och under 1400-talet höjdes tornet och vapenhuset byggdes i söder.

Nästa radikala förändring av kyrkan inträffade under 1600-talets första hälft, då det polygona högkoret byggdes som gravkor åt familjen Berndes på Sollentunaholm. Byggnaden i senrenässans stil, lades under gemensamt tak med resten av kyrkan och över koret placerades en takryttare. År 1780 fick fönstren sitt nuvarande utseende och fasaden putsades. Tornkrönet uppfördes 1841. 1902 knackades kalkmålningarna från 1400-talets andra hälft fram. De restaurerades hårt och okänsligt, något som man försökte reparera 1938–1939. Av långhusets målningar återstår endast fragment, däremot är en större del av målningarna bevarade i vapenhuset. Där kan man se Den fromme och den världsliges bön och Livets lyckohjul. Målningarna hör till den skola som företräddes av Albertus Pictor.

Altaruppsatsen är troligen ritad av Erik Palmstedt 1781. Kyrkans medeltida altarskåp hänger på norra väggen och är signerat 1475 av Jordan Målare. Centralmotivet är korsnedtagningen som flankeras av Sankt Erik och Sankt Lars. Därunder finns sex profeter. I flyglarna står bland annat apostlar och helgon. Flyglarnas utsidor har målningar, däribland en kalvariegrupp. Dopfunten från 1200-talets andra hälft är en paradisfunt med musselformad cuppa.

Kvarlevorna efter Sveriges kung Gustav Vasa och hans båda drottningar förvarades i Sollentuna kyrka en natt 1560 på väg mot Uppsala. Med dem vakade inte mindre än 30 präster och tre biskopar.

Inventarier redigera

Orgel redigera

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ I/P
Gedakt 8´ Gamba 8´ Oktavbas 8´ II/P
Oktava 4' Principal 4' Gedacktbas 8´ II/I
Spetsflöjt 4' Flöjt oktaviant 4' Pommer 4'
Quinta 2 2/3' Pivvolo 2' Fagott 16'
Oktava 2' Sifflöjt 1'
Mixtur V Sesquialtera II
Trumpet 8' Scharf III-IV
Dulcian 8'
Tremulant
Crescendosvällare

2021 byggs den nuvarande orgeln av Metzler Orgelbau AG, Schweiz

Man I. Huvudverk C-g3 Man II. Pos/Svällverk C-g3 Pedal C-f1 Koppel
Principal 8' Rohrflöte 8'* Subbas 16' Pos16'/Hv
Bourdon 8' Quintade 8' Octavbass 8' Pos/Hv
Principal 4' Gambe 8'* Bourdon 8' Pos/Ped
Spitzflöte 4' Unda maris 8'* Choralbass 4' Hv/Ped
Quinte 2 2/3' Principal 4' Posaune 16'
Superoctave 2' Traversflöte 4' Trompete 8'
Terz 1 3/5' Nasard 2 2/3'
Mixtur III Waldflöte 2'
Trompete 8' Terz 1 3/5'
Quinte 1 1/3'
Oboe 8'*
Tremulant
*Placerade inom svällskåp

Kororgel redigera

Kororgeln är byggd 1981 av Richard Jacoby Orgelverkstad, Stockholm och är mekanisk.

Manual Pedal Koppel
Gedakt 8’ Rankett 16’ Man/Ped.
Principal 4’
Koppelflöjt 4’
Svegel 2’
Nasat 1 1/3'

Bilder redigera

Källor redigera

  1. ^ Senaste renoveringen genomfördes under 2020-2021.
  2. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 253.

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera