Sminthopsis longicaudata
Sminthopsis longicaudata[2][3][4][5] är en pungdjursart som beskrevs av Spencer 1909. Sminthopsis longicaudata ingår i släktet Sminthopsis och familjen rovpungdjur.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[6]
| Sminthopsis longicaudata Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning | Rovlevande pungdjur Dasyuromorphia |
| Familj | Rovpungdjur Dasyuridae |
| Släkte | Sminthopsis |
| Art | Sminthopsis longicaudata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sminthopsis longicaudata | |
| Auktor | Spencer, 1909 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Det svenska trivialnamnet långsvansad pungmus förekommer för arten.[8]
Utseende
redigeraHanar är med en kroppslängd (huvud och bål) av 80 till 100 mm lite större än honor som blir 80 till 90 mm långa. Därtill kommer den långa svansen som är 180 till 210 mm lång. Vikten varierar mellan 15 och 21 g. Sminthopsis longicaudata har grå päls på ovansidan och krämfärgad till vit päls på undersidan. Svansen är främst täckt med fjäll samt av några glest fördelade korta hår. Vid svansens spets bildar längre hår en tofs. Djuret har vita ben och fötter. Det lite avplattade huvudet kännetecknas av en lång nos.[9]
Utbredning
redigeraPungdjuret förekommer i centrala och västra Australien. Arten lever där i torra och klippiga regioner med ringa växtlighet som gräs, buskar eller några träd.[1]
Ekologi
redigeraIndividerna är aktiva på natten och äter främst ryggradslösa djur. Födelsen sker under den australiska senvåren och en kull kan bestå av upp till fem ungar.[1]
Efter födelsen kravlar ungarna till moderns pung (marsupium) och de stannar där helt i cirka tre veckor. Honor med ungar har i fångenskap uppvisat aggressivitet mot hanar. Individerna är främst nattaktiva och de vistas vanligen på marken. Troligtvis kan de klättra i den låga växtligheten. Sminthopsis longicaudata bygger bon av gräs och blad som göms i ihåliga trädstammar som ligger på marken eller under trädstubbar. Arten kan inta ett stelt tillstånd (torpor) vid kallt väder.[9]
Källor
redigera- ^ [a b c d] 2008 Sminthopsis longicaudata Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website Sminthopsis longicaudata, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
- ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.20, läst 2018-09-01.
- ^ [a b] Lundrigan & Girvin (2002). ”Long-tailed dunnart” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Sminthopsis_longicaudata/. Läst 17 april 2021.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Sminthopsis longicaudata.
Wikispecies har information om Sminthopsis longicaudata.
