Sminthopsis är ett släkte i familjen rovpungdjur med omkring 20 arter. De förekommer i Australien och Nya Guinea.

Sminthopsis
Sminthopsis crassicaudata - Gould.jpg
Fettsvansad pungmus (Sminthopsis crassicaudata), teckning av John Gould
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
FamiljRovpungdjur
Dasyuridae
SläkteSminthopsis
Vetenskapligt namn
§ Sminthopsis
AuktorThomas, 1887
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Det vetenskapliga namnet bildas av sminthos från det gamla språket som talades på Kreta med betydelse "fältmus" samt av grekiska opsis (liknande).[1]

KänneteckenRedigera

Dessa djur liknar möss i utseende men är inte närmare släkt med dem. Den täta mjuka pälsen är på ovansidan gråaktig och på undersidan vitaktig. Några arter har en svart strimma i ansiktet.[2] Nosen är långsträckt och öronen mera spetsiga. Svansen är hos de flesta arterna lika lång som övriga kroppen och bär hår. Huvudsakligen de arter som lever i torra habitat använder svansen som fettreservoar. Den liknar då en morot i utseende.[2] Fötterna är smala. Kroppslängden (utan svans) ligger mellan 7 och 12 centimeter och vikten mellan 10 och 30 gram. Svansen är oftast 6 till 13 cm lång, bara hos Sminthopsis longicaudata når den 20 cm längd.[2]

LevnadssättRedigera

Dessa pungdjur lever i olika habitat, bland annat skogar, savanner och öknar.[2] De vistas främst på marken men har förmåga att klättra. På dagen vilar de i bergssprickor, i jordhålor, i självgrävda bon eller i bon av blad. Individerna letar på natten efter föda och har revir. Dessa revir överlappar ofta varandra. Ibland lever de i små grupper eller i par.[2]

FödaRedigera

Arterna är köttätare och livnär sig främst av insekter. De äter även mindre ryggradsdjur som ödlor och möss.[2]

FortplantningRedigera

Honornas pung (marsupium) är väl utvecklade jämförd med pungen hos andra mössliknande rovpungdur och innehåller 2 till 10 spenar.[2] Fortplantningen sker under den australiska vintern och honor har oftast två kullar per år.[2] Efter dräktigheten som varar i 11 till 16 dagar föds genomsnittlig sju till åtta ungar. Ungarna stannar cirka 42 dagar i pungen och ytterligare 20 dagar i bon. De är efter fyra till fem månader könsmogna.[2] Livslängden i naturen går bara för enstaka individer upp till 18 månader. Med människans vår kan de leva nästan fem år.[2]

HotRedigera

Dessa djur hotas främst av levnadsområdets omvandling till jordbruksmark samt av införda fiender. IUCN listar flera arter som hotade eller sårbara.[3]

ArterRedigera

 
Vitfotad pungmus

Släktet utgörs enligt Wilson & Reeder (2005) av följande arter.[3][4]

Ibland räknas den mindre australiska punghoppråttan till släktet.

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 april 2009.

NoterRedigera

  1. ^ A. F. Gotch, Mammals – Their Latin Names Explaint, Blandford Press, ISBN 0-7137-0939-1.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Nowak, R. M. (1999) s.51/54 Google books
  3. ^ [a b] Sminthopsis på IUCN:s rödlista, läst 27 april 2013.
  4. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Sminthopsis (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källorRedigera

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore. ISBN 0801857899
  • D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. ISBN 0801882214