Slottsbranden 1697
Den stora Slottsbranden inträffade i Stockholm den 7 maj 1697 då det gamla slottet Tre Kronor totalförstördes i en eldsvåda, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda norra längas murar.[1] Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes.[2]
FörloppRedigera
Klockan två på eftermiddagen började branden på vinden ovanför rikssalen i slottets södra del. Brandvaktmästaren Sven Lindbergs hustru var den som först upptäckte röken. Hon bad brandknekten Anders Andersson att springa och kontrollera vad som stod på. När han kom fram till rikssalens vind upptäckte han att det brann, men han kunde inte komma åt brandsläckningsutrustningen eftersom branden blockerade vägen. Kungligheterna och hovfolket tvingades lämna slottet. Tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt av kungliga familjens tillhörigheter. Elden spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet var byggt i sten, men taket i koppar, som leder värme, satte eld på bjälklaget av trä och branden kunde snabbt sprida sig.
Vad som gick förloratRedigera
Genom förlusten av cirka två tredjedelar till tre fjärdedelar av alla handlingar i slottets bibliotek har den svenska historieforskningen om senmedeltiden försvårats. Många medeltida brev brann upp, och även samtliga brev som hemskickats av Sveriges generaler under Trettioåriga kriget.[3] Av slottsbibliotekets cirka 24 500 tryckta alster och närmare 1 400 manuskript kunde bara 6 000 tryckta böcker och 300 manuskript räddas.[4] Följden blev att Riksarkivet under den följande tiden helt saknade medeltidsavdelning.[5]
AnsvarRedigera
Brandorsaken har aldrig kunnat fastslås, bara att branden började på rikssalens vind. En tänkbar förklaring kan vara att skorstenarna varit otäta. När det gäller försummelser hade den Kungliga slottsrätten ett fastare underlag. De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven Lindberg, brandmästaren.
- Knekten Anders Andersson hade mot gällande regler gått ett ärende åt brandmästaren för att lämna en väv i brandvaktmästarens hustrus hus.[källa behövs]
- Knekten Mattias Hansson hade på eget bevåg lämnat sin post för att gå ner i köket för att få mat. Han hävdade att brandmästarens fru hade sagt att han fick göra detta, någon hon dock förnekade.[källa behövs]
- Brandmästaren Sven Lindberg hade alltså använt knektarna för sin och sin frus privata ärenden.[källa behövs] Det kom också fram att han tagit emot mutor för att anställa vissa personer.[källa behövs]
DomRedigera
I februari 1698 kom domen mot de tre. Kungliga slottsrätten avgav domen. Sven Lindberg och Mattias Hansson dömdes till döden, medan Anders Andersson som bevisligen fick order om att gå ett ärende dömdes till fem gatlopp. Dödsstraffen mildrades av kung Karl XII till sju gatlopp och sex års straffarbete på Karlstens fästning. Sven Lindberg som var en gammal man dog av de svåra skador han fick under gatloppet. [6]
EfterföljderRedigera
Kungafamiljen flyttades till Wrangelska palatset på Riddarholmen och huserade där i över 50 år till 1754 medan det nya Stockholms slott uppfördes på samma plats som Tre Kronor.
Slottet var under ombyggnad och slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. hade med den nya norra längan gett slottet ett helt nytt utseende. Hans fortsatta arbete hindrades dock av den gamla borganläggningens gyttriga och under många sekel framvuxna byggnadskropp. Branden gav honom möjlighet att fullfölja sin vision om hur ett modernt slott skulle gestaltas. Redan före årets slut (1697) hade han sina planritningar färdiga. Det gick så fort att man kunde tro att det fanns ett samband mellan branden och Tessins planer för det nya slottet. Tessin och hans byggmästare Hans Buchegger hade påträffats under branden på Rikssalsvinden när båda (förgäves) försökte att hindra elden från att sprida sig till den nybyggda delen.[7]
Samtida illustration av brandruinenRedigera
Strax efter branden besökte en tysk tecknare brandplatsen och förfärdigade "Abbildung des abgebranten Schloßes". Det är en detaljerad skiss som visar brandruinen från Skeppsbron. Den nybyggda norra längan (till höger i bild) är i huvudsak oskadad. Den västra längan står i ruiner. Tre kronors torn har rasat delvis och östra längan vid nedre borggården är redan riven.[8]
Slottsbranden i samtida nyhetsförmedlingRedigera
Slottsbranden avbildades i flera samtida kopparstick, bland annat av en gravör vid namn Montalegre, vilket ofta kommit att användas som illustration av branden. Bilden är dock till stora delar ett plagiat av de över 100 år äldre Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum, och ger därför en felaktig bild av Stockholm 1697. Bilden visar dessutom figurer som springer över Strömmen och Riddarfjärden vilka avbildats som isbelagda den 7 maj.
Ytterligare ett kopparstick från 1697 med titeln Der Große Brand deß Koniglichen Schloßes in Stockholm har Hogenbergs Brunkebergsvy till utgångsmaterial för sin "reportagebild". Slottet visas som det såg ut hundra år tidigare. Denna okända konstnär lät dock inte springa figurer över Riddarfjärden och Strömmen och slottsbranden bekämpas med ordentliga brandsprutor. På en infälld bild visas slottet före branden.[9]
Hogenbergs original från 1570-talet |
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Kjellberg, Sven T.; Artur Svensson och Boo Malmborg, (1966–1971). ”De kungliga slotten I”. Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Malmö: Allhems Förlag AB. sid. 39. Libris länk
- ^ Alf Åberg Karl XI Wahlström & Widstrand, Stockholm 1958 s. 201
- ^ ”Hur allvarlig var slottsbranden 1697?”. Svenska Dagbladet. Dick Harrison. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151002064501/http://www.svd.se/hur-allvarlig-var-slottsbranden-1697. Läst 24 oktober 2019.
- ^ Stockholm i lågor, sida 18
- ^ Severin Bergh i Slottsbranden 1697; Särtryck ur: Karolinska förbundets årsbok 1916 s. 218
- ^ Allt om Historia nr 3 2006 (Domstolsprotokoll)
- ^ Stockholm i lågor, sida 15
- ^ Stockholm, en historia i kartor och bilder, sida 67
- ^ Abrahamsson, Åke (2004). Stockholm: en utopisk historia. Stockholm: Bokförlaget Prisma. sid. 71. Libris länk. ISBN 91-518-4264-5
Tryckta källorRedigera
- Friman, Helena; Söderström, Göran (2008). Stockholm: en historia i kartor och bilder. Monografier utgivna av Stockholms stad. Nordqvist, Sven (illustratör). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk. ISBN 978-91-46-21843-2
- Bo Grandien (1968). Stockholm i lågor. Stockholm: Bonnier. Libris länk
Vidare läsningRedigera
- Chrispinsson, John (1997). ”Slottet blev ett brinnande inferno för 300 år sedan.”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 1997:2,: sid. 8–13 : färgill.. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. Libris 2281249
- Jacobson, Magnus (2005). Slottet brinner!. Stockholms historia. Lund: Historiska media. Libris länk. ISBN 91-85377-06-6 (inb.)
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Slottsbranden 1697.
- Slottet Tre Kronor brinner på StockholmGamlaStan