Slaget vid Köge bukt (1710)

Slaget vid Köge bukt
	Del av stora nordiska kriget
	; Det danska skeppet Dannebroge fattar eld.
Ägde rum	24-27 september 1710
Plats	Køge bugt, Danmark
Resultat	Svensk seger. Svenskarna lyckades avvärja landstigning i Skåne genom att förstöra en transportflotta.
Stridande
Sverige	Danmark-Norge
Befälhavare och ledare
Hans Wachtmeister	Ulrik C. Gyldenløve
Styrka
21 linjeskepp; några fregatter	26 linjeskepp; 5 fregatter; 40-tal handelsfartyg för trupptransport
Förluster
2 örlogsskepp förstörda och brända	1 skepp sjönk ; 597 döda bara på Dannebroge; minst 14 handelsfartyg brända; 1 handelsfartyg taget av svenskarna

Slaget vid Köge bukt, den 24−27 september 1710, var ett sjöslag mellan Sverige och Danmark under stora nordiska kriget. Svenskarnas avsikt var att genskjuta en dansk trupptransport av förhyrda fartyg med 6 000 ryska soldater från Gdańsk till Själland. Transporten hade tidigare skingrats av dåligt väder, varvid en del kommit fram till Køge bugt medan resten återvänt till Gdańsk.

Den danska styrkan under Gyldenløve låg till ankars i Køge bugt och trodde inledningsvis att den svenska styrkan var den väntade transportflottan. När misstaget upptäcktes kapade man ankartågen och kryssade upp mot svenskarna. Ett danskt skepp, Dannebroge fattade eld och exploderade. Dannebroges befälhavare, kommendörkapten Ivar Huitfeldt, stupade. Två svenska linjeskepp, Tre Kronor och Prinsessan Ulrika Eleonora gick på grund, övergavs och brändes. 14 handelsfartyg drev upp på land och brändes av svenskarna sedan besättningarna räddats. Hård vind avbröt striden varefter alla ankrade.

Från Östersjön kom under tiden resterna av den väntande transportflottan seglande och hamnade i armarna på svenskarna som brände de danska handelsfartygen, medan de från andra länder förhyrda fartygen fick löpa. Den 27 september bedarrade stormen, men någon strid återupptogs inte. Från svensk synpunkt var uppdraget att hindra landstigning av ryska trupper i Skåne uppnått, medan vidare aktion mot den danska flottan på grunda vatten syntes riskfylld, varför flottan återgick till Ystad. Den danska flottan återgick till Köpenhamn för vinteravrustning.

Deltagande skepp

Danmark

Elephant 90 (flagskepp)

Fredericus IV 110

Christianus V 100

Dannebroge 94

Justitia 90

Norske Løve 84

Mars 80

Tre Løver 78

Prinds Christian 76

Sophia Hedvig 76

Wenden 72

Dronning Louisa 70

Haffru 70

Beskjermer 64

Ebenetzer 64

Charlotte Amalia 60

Svan 60

Anna Sophia 60

Fredericus III 56

Oldenborg 52

Sværdfisk 52

Tomler 52

Nelleblad 52

Fyen 50

Delmenhorst 50

Island 50

Sverige

Göta Lejon 90 (flagskepp)

Enigheten 94

Tre Kronor 86

Wenden 82

Sverige 82

Prinsessan Hedvig 80

Prinsessan Ulrika 80

Gota 76

Nordstjernan 76

Prins Carl 76

Prins Carl Fredrik 72

Småland 70

Karlskrona 70

Skåne 68

Bremen 64

Fredrika Amalia 62

Westmanland 62

Pommern 56

Södermanland 56

Wachtmeister 56

Werden 54

Ett antal brännare

Se även

Slaget vid Köge bukt (1677)
Slaget vid Køge (1807)

Källor

Gunnar Unger (1923). Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria omfattande tiden intill 1680-1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag