Öppna huvudmenyn

Skuggstork

fågelart i egna familjen skuggstorkar

Skuggstork[2] (Scopus umbretta) är en afrikansk fågel som numera placeras i den egna familjen Scopidae inom ordningen pelikanfåglar.[3]

Skuggstork
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hammerkop Scopus umbretta National Aviary 2000px.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljSkuggstorkar
Scopidae
Bonaparte, 1849
SläkteScopus
Brisson, 1760
ArtSkuggstork
S. umbretta
Vetenskapligt namn
§ Scopus umbretta
AuktorGmelin, 1789
Hammerkopf2.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utbredning och systematikRedigera

Skuggstorken delas vanligtvis upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Man har funnit fossil efter ännu en skuggstorksart, Scopus xenopus, som levde under pliocen.[5]

SläktskapRedigera

DNA-studier visar att arten trots sitt svenska namn inte står särskilt nära storkarna, utan är istället närmast släkt med träskonäbb, och dessa i sin tur med pelikaner.[6]

Utseende och läteRedigera

Skuggstorken är en medelstor fågel som i snitt är 56 centimeter lång. Dess långt utstående fjäderbeklädnad i nacken tillsammans med den långa, mörka och spetsiga näbben gör att dess huvudform påminner om en hammare vilket också givit den det engelska namnet "hamerkop". Skuggstorken har långa mörka ben, brun fjäderdräkt och mörk stjärt. Den har ett mycket högljutt läte.

EkologiRedigera

Ofta förekommer skuggstorkarna i par. Dess föda är typisk för långbenta vadare och består av fisk, groddjur, gnagare och mindre djur. Den bygger ett stort höstacksliknade bo som vanligen har en diameter på två meter, i en grenklyka och lägger sedan tre till sex ägg. Boet återanvänds år efter år, byggs på, och blir större och större. Ingången till boet är i botten.

 
Ett skuggstorksbo i Kenya.
 
Flygande skuggstork med bomaterial.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

KällorRedigera

ReferenserRedigera

Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Hamerkop

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Scopus umbretta Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 66. ISBN 978-84-941892-9-6 
  5. ^ Avibase
  6. ^ Prum, R.O., J.S. Berv3, A. Dornburg, D.J. Field, J.P. Townsend, E.M. Lemmon, and A.R. Lemmon (2015), A comprehensive phylogeny of birds (Aves) using targeted next-generation DNA sequencing, Nature 526, 569-573.

Externa länkarRedigera