Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Skjuvning, eller skjuvtöjning, är en deformation utan volymändring. Den definieras som vinkeländringen skapad av deformationen.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Shear_scherung.svg/300px-Shear_scherung.svg.png)
Skjuvning uppkommer av att två skjuvkrafter verkar parallellt med snittytan. Om man studerar ett rätblock, med sidan , efter deformation, så har exempelvis den övre sidan förskjutits parallellt, längdenheter, jämfört med den undre sidan. Skjuvningen, betecknad definieras då:
Skjuvning kan enbart uppstå i fasta ämnen. Fluider kan påverkas av skjuvkrafter men såvida fluiden inte stöds av sidoväggar, leder detta till att fluiden deformeras, dvs. flyter iväg. Skjuvkraften står då i proportion till deformationshastigheten. Kraften som verkar på en fast kropp står istället, enligt Hookes lag, i proportion till deformationen.