Skee socken i Bohuslän ingick i Vette härad, uppgick 1967 i Strömstads stad och området ingår sedan 1971 i Strömstads kommun och motsvarar från 2016 Skee distrikt.

Skee socken
Socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradVette härad
KommunStrömstads kommun
Bildadmedeltiden
Area268 kvadratkilometer
Upphov tillSkee landskommun
Skee församling
MotsvararSkee distrikt
TingslagNorrvikens tingslag (–)
Vette tingslag (–)
Karta
Skee sockens läge i Västra Götalands län.
Skee sockens läge i Västra Götalands län.
Skee sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°56′14″N 11°16′47″Ö / 58.93722153°N 11.27972221°Ö / 58.93722153; 11.27972221
Koder, länkar
Sockenkod1595
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Skee distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 267,99 kvadratkilometer, varav 260,20 land.[1] År 2000 fanns här 2 620 invånare.[2] Säteriet Blomsholm, en del av Strömstad och tätorterna Kebal, Östra Ånneröd och Skee med sockenkyrkan Skee kyrka samt småorten Krokstrand och Kroken ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Skee socken har medeltida ursprung. Tidigt införlivades Rällens socken. Omkring 1670 utbröts Strömstads stad och Strömstads församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skee församling och för de borgerliga frågorna bildades Skee landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vette landskommun som 1967 uppgick i Strömstads stad som 1971 ombildades till Strömstads kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Skee-Tjärnö församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Skee, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vette härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur

redigera

Skee socken ligger kring och öster om Strömstad vid kusten av Skagerack och med skärgård och öar som Nord-Långö, Syd-Långö och Syd-Hällsö. Socknen har i centrum Skeeslätten och är i övrigt starkt kuperad med höjder som i Björnerödspiggen i öster når 224 meter över havet.[6][1][7]

Kosterhavets nationalpark delas med Tjärnö socken samt Lurs och Tanums socknar i Tanums kommun. Även naturvårdsområdet Tanumskusten som ingår i EU-nätverket Natura 2000 delas med Lurs och Tanums socknar. Naturreservat som också ingår i Natura 2000 är Capri, Norra Långön, Nötholmen och Strömsvattnet som även är en av de största insjöarna. Nedre Färingen och Lången delas med Näsinge socken medan Sör-Vammsjön delas med Naverstads socken i Tanums kommun och Haldens kommun i Østfold fylke.

I socknen finns ruinerna av befästningen Clausenborg.[8] En senare sätesgård var Blomsholms säteri.[9][10]

Gästgiverier fanns i Ejgst,[11] Kollekind,[12] Vik[13] och Jörlov.[14]

Fornlämningar

redigera

Över 200 boplatser, två rösen, två gånggrifter och tio hällkistor från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns över 500 gravrösen och cirka 80 hällristningar. Från järnåldern finns 60 gravfält och fornminnesområdet Blomsholm.[6][15][16][7]

Befolkningsutveckling

redigera

Befolkningen ökade från 2440 1810 till 6642 1910 varefter den minskade 2595 1980 när den var som lägst under 1900-talet.[17]

Namnet skrevs 1265 Skeidhiuhofi och kommer från prästgården. Efterleden har tolkats som hov, 'stor hallbyggnad'. Förleden har oklar tolkning.[18]

Förr (före 1880) skrevs namnet även Skede socken.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skee socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Administrativ historik för Skee socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Skee i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Blomsholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Blomsholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Skee, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Kollekind, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Vik, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Jörlof, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skee socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skee socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  17. ^ Folkmängd 1810-1890 Skee i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 28 maj 2016)
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera