Wikipedia

Naverstads socken

socken i Bohuslän

Naverstads socken i Bohuslän ingick i Bullarens härad, ingår sedan 1971 i Tanums kommun och motsvarar från 2016 Naverstads distrikt.

Naverstads socken
Socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradBullarens härad
KommunTanums kommun
Bildadmedeltiden
Area278 kvadratkilometer
Upphov tillNaverstads landskommun
Naverstads församling
MotsvararNaverstads distrikt
TingslagNorrvikens tingslag (–)
Kville, Tanums och Bullarens tingslag (–)
Bullarens tingslag (–)
Karta
Naverstads sockens läge i Västra Götalands län.
Naverstads sockens läge i Västra Götalands län.
Naverstads sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°45′48″N 11°34′01″Ö / 58.76333333°N 11.56694444°Ö / 58.76333333; 11.56694444
Koder, länkar
Sockenkod1583
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Naverstads distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var den 1 januari 1952 277,79 kvadratkilometer, varav 250,79 km² land.[1] År 2000 fanns här 1 185 invånare.[2] Orten Östad samt sockenkyrkan Naverstads kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Naverstads socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Naverstads församling och för de borgerliga frågorna bildades Naverstads landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Bullarens landskommun som 1971 uppgick i Tanums kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Naverstad-Mo församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Naverstad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Bullarens härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Bullarens kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5] Rotenummer i Bullarens kompani var:[6] Holkekärr 1, Rör 2, Torp 3, Smeberg 4, Norra Skrammestad 5, Södra Skrammestad 6, Skackestad 7, Östra Östad 8, Västra Östad 9, Södra Naverstad 10, Norra Naverstad 11, Håbäckemarken 12, Edsäm 13, Jaren 14, Snöveröd 15, Södra Tingvall 16, Norra Säm 17, Södra Säm 18, Sundshult 48, Örmjält 49, Rimseröd 50, Äsperöd 51, Tegen 52, Nedre Buane 53, Flötemarken 54, Backen 55, Rörane 56, Fagerhult 57. Därtill kom av Första Bohusläns båtsmanskompani: Poderöd 155, Tyft 156, Hovsäter 157, Möre 158, Vassbotten 158, Ällelien 159, Sögård 160 och av samma kompanis nya ordinarie rotering: Älgeland Västra 4, Ejgde 7 samt av extra båtsmansrotehållet: Prästgården 3.

Geografi och natur redigera

Naverstads socken ligger sydost om Strömstad kring Bullaresjöarna. Socknen har odlingsbygd kring Bullaresjöarna är i övrigt en bergig skogsbygd.[7][8][9]

Socknen ligger norr om Mo socken och öster om Lurs socken och Tanums socken.

I socknen finns flera naturreservat. Bredmossarna med Fiskelössjön och Tingvall ingår i EU-nätverket Natura 2000, Kynnefjäll-Sätret som delas med Krokstads socken i Munkedals kommun, Mårtensröd och Torödsmossen är kommunala naturreservat.

Socknen är rik på insjöar. De största är Norra och Södra Bullaresjön (den senare delas med Mo socken), vidare Övre Bolsjön, Ejgdesjön, Långvattnet (delas med Lurs socken), Mellan-Kornsjön (delas med Töftedals socken i Dals-Eds kommun) och Södra Kornsjön (delas med Töftedals socken i Dals-Eds kommun och Krokstads socken i Munkedals kommun.

Före 1531 fanns borgen Olsborg vid Södra Bullaresjön.[10]

Före 1864 låg Bullarens härads tingsställe i Tingvall. Gästgiverier fanns vid häradets senare tingsställe Östad[11][12] samt i Fagerhult,[13] Hovsäter[14] och Tyft.[15]

Byar redigera

  • Amunderöd[16]
  • Backa, by vid Södra Bullaresjön.
  • Backen
  • Botten
  • Buane, flera byar i socknen: Fjäll Buane och Övre Buane vid Buafjäll vid gränsen till Dalsland samt Nedre Buane vid Kynne älv.
  • Bullareby, Norr-Bullareby var länsmansboställe och Sör-Bullareby var sergeantsboställe.
  • Edsäm
  • Ejgde
  • Erikseröd
  • Fagerhult
  • Flötemarken
  • Fossane
  • Grubberöd
  • Gunneröd
  • Halvordsröd
  • Hovsäter
  • Hovträd
  • Hagen
  • Håbäckemarken
  • Holkekärr
  • Hästhagen
  • Jaren
  • Jonsbo
  • Klageröd och Pålseröd var trumslagareboställe
  • Korpeskogen
  • Korungeröd
  • Koxeröd, här fanns ett hovslagareboställe.
  • Kynnefjäll
  • Mickelskogen
  • Möre
  • Nasslebacka, by vid gränsen mot Norge.
  • Norra Näs
  • Ramberg, Norra och Södra
  • Rimseröd
  • Rålsereröd
  • Röane, by vid riksgränsen.
  • Rör
  • Rörane
  • Skackestad
  • Skrammestad, Norra och Södra
  • Smeberg
  • Snöveröd
  • Stabäckehult
  • Stengrimseröd
  • Sundshult
  • Sågemarken
  • Säm, Norra och Södra
  • Sögård
  • Tegen
  • Tingvall, by med prästhemman.
  • Torgerslund
  • Torgersröd
  • Torp
  • Tungene
  • Tyft
  • Ulseröd
  • Vassbotten
  • Västeröd
  • Ån
  • Älgeland
  • Ällelien
  • Äsperöd
  • Örmjält
  • Östad.
  • Österöd
  • Öxnedalen

Gårdar redigera

  • Buxungeröd
  • Harebo
  • Hogar, tidigare pistolsmedsboställe.
  • Håltane
  • Hökalund, tidigare sergeantsboställe.
  • Inlag
  • Lersik
  • Ligäld
  • Liveröd
  • Musland, före detta hovslagareboställe.
  • Mårtensröd
  • Mörehagen
  • Nygård, gård vid norska gränsen.
  • Orremyren
  • Påderöd
  • Pålseröd, tidigare militieboställe.
  • Signeröd, tidigare sadelmakareboställe.
  • Skådet
  • Sommaren
  • Svenshult
  • Ödegården

Fornlämningar redigera

Cirka 100 boplatser och en hällkista från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns ett tiotal gravrösen. Från järnåldern finns cirka 400 gravar och två fornborg.[7][17][18][9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutveckling i Naverstad Socken 1571-1990
År Invånare
1571
  
 302
1620
  
 465
1699
  
 1 074
1718
  
 1 036
1735
  
 1 608
1751
  
 1 605
1780
  
 1 526
1805
  
 1 614
1830
  
 2 330
1865
  
 3 770
1880
  
 3 716
1900
  
 3 118
1910
  
 2 742
1920
  
 2 553
1930
  
 2 406
1940
  
 2 268
1950
  
 2 013
1960
  
 1 730
1990
  
 1 254
Källa:

Andersson Palm, Lennart (2000). Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997

Namnet redigera

Namnet skrevs 1334 Nafuarstodum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller mansnamnet Nafar och sta(d), 'plats, ställe'.[19]

Referenser redigera

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 67. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Administrativ historik för Naverstad socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Grill, Claes Lorentz (1978). Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket (Facs.-utg. med reg.). Göteborg: Landsarkivet. Libris 7628923. ISBN 91-7260-202-3 (hft.) 
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  8. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Naverstad socken
  9. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  10. ^ Olofsborg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Östad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Östad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Nafverstad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Hofsäter i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Tyft i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Information om byar och gårdar från Rosenberg, Carl Martin (1882-1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige. Stockholm: A. V. Carlson. Libris 8075202 , läst via SVAR
    och
    Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. Bd 5, M.-R.. Stockholm: Hammars. 1864. Libris 32671. http://books.google.com/books?id=jLcXAAAAYAAJ&dq=Ellelien&hl=sv&pg=PA176#v=onepage&q=nafverstad&f=false 
  17. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Naverstads socken
  18. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Naverstads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  19. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Naverstads_socken&oldid=54233997”