Näsinge socken i Bohuslän ingick i Vette härad, uppgick 1967 i Strömstads stad och området ingår sedan 1971 i Strömstads kommun och motsvarar från 2016 Näsinge distrikt.

Näsinge socken
Socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradVette härad
KommunStrömstads kommun
Bildadmedeltiden
Area45 kvadratkilometer
Upphov tillNäsinge landskommun
Näsinge församling
MotsvararNäsinge distrikt
TingslagNorrvikens tingslag (–)
Vette tingslag (–)
Karta
Näsinge sockens läge i Västra Götalands län.
Näsinge sockens läge i Västra Götalands län.
Näsinge sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater59°00′40″N 11°19′57″Ö / 59.01111111°N 11.3325°Ö / 59.01111111; 11.3325
Koder, länkar
Sockenkod1585
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Näsinge distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 45,00 kvadratkilometer, varav 43,29 land.[1] År 2000 fanns här 298 invånare.[2] Sockenkyrkan Näsinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Näsinge socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Näsinge församling och för de borgerliga frågorna bildades Näsinge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vette landskommun som 1967 uppgick i Strömstads stad som 1971 ombildades till Strömstads kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Idefjordens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Näsinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vette härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur

redigera

Näsinge socken ligger nordost om Strömstad med Idefjorden i öster och sjön Färingen i sydväst. Socknen har en central slättbygd och sprickdalar som omges av ett starkt kuperat sjörikt bergslandakap.[6][1][7]

Till de största insjöarna hör Övre Färingen, Älgsjön och Prästevattnet. Nedre Färingen och Lången delas med Skee socken medan Vaglarna delas med Hogdals socken.

Fornlämningar

redigera

85 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns cirka 50 gravrösen, skålgropsförekomster och nio hällristningar. Från järnåldern finns gravfält och fornborgar.[6][8][9][7]

Befolkningsutveckling

redigera

Befolkningen ökade från 359 personer år 1810 till 1342 personer år 1920, varefter den senare minskades till 286 år 1990.[10]

Namnet skrevs 1378 Näsini och kommer från prästgården. Efterleden är vin, 'betesmark; äng'. Förleden innehåller näs alternativt nos, 'framspringande höjdparti'.[11]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Näsinge socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ 1:a Bohusläns båtsmanskompani - Näsinge socken
  5. ^ Administrativ historik för Näsinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Näsinge socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Näsinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Folkmängd 1810-1890 Näsinge i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 28 maj 2016)
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera