Sinnerstamp

Gammaldags maskin för återvinning av järn ur slagg i masugn.

Sinnerstamp (slaggstamp) är ett slags stampverk som tidigare användes för att återvinna järnpartiklar ur slagg från en träkolsmasugn. Slaggen finkrossades och slaggpartiklarna sköljdes bort med rinnande vatten i en ränna av trä. De tyngre järnpartiklarna återfinnes på botten som vid vaskning. Slaggsanden kunde återanvändas till reparation av masugnspipan och på hyttgolvet till fodring av formarna för flytande tackjärn (formarna kallades galtsängar eller tackjärnsbädd och de färdiga tackjärnsblocken kallades tackjärnsgaltar).[1]

Stampverk i Storbrohyttan 1934.

Sinnerstampar att seRedigera

  • Storbrohyttan i Filipstad har en restaurerad (2015) och körbar sinnerstamp. Referensen innehåller bilder från restaureringsarbetet.[2]
  • Saxåhyttan (i Persberg, mellan Filipstad och Hällefors). Så gott som byggnadsbeståndet finns bevarat och av bruksbyggnaderna kan man fortfarande beskåda masugn, rostugn, slaggstamp samt ett av kolhusen.[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Rinman, Sven (24 november 1789). ”Bergwerkslexicon”. Biblioteket, Stampverk. Jernkontoret. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206074530/http://www.jernkontoret.se/sv/om-oss/biblioteket/bergverkslexicon/. Läst 8 december 2017. .
  2. ^ Löf, Bengt Olof. ”Sinnerstampen vid Storbrohyttan”. Hemsida, Stampen. Filipstads bergslags hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210015505/http://www.filipstadshembygd.se/index.php?sida=stampen. Läst 8 december 2017. 
  3. ^ ”Saxåhyttan”. Samhällsplanering & kulturmiljö. Länsstyrelsen Värmland. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210065737/http://www.lansstyrelsen.se/Varmland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/arkeologi-och-fornlamningar/fornvard/fornvardsomraden/saxahyttan/Pages/index.aspx. Läst 8 december 2017. 
  4. ^ ”Välkommen till Granbergsdals hytta”. Bergsmän och bruksfolk. Granbergsdals hytta och byalag. http://www.bergsman-bruksfolk.se/bilder/Granbergsdal/07GRANBERGSDAL.pdf. Läst 8 december 2017.