Storbrohyttan

arbetslivsmuseum i Filipstad

Storbrohyttan var en hytta som anlades i Filipstad på 1600-talet för produktion av tackjärn. Den nuvarande hyttan blåstes ned 1920. Hyttan renoverades på 1960-talet. Sedan dess har blåsmaskin och sinnerstamp renoverats.

Storbrohyttan
Storbrohyttan v NO.JPG
Storbrohyttan 2009
TypNedlagd masugn
HuvudkontorFilipstad
BranschJärnbruk
Produktertackjärn
Historia
Grundatca 1600
Upplöst1920
Struktur
ÄgareStiftelsen Storbro Hytta

StorbrohyttanRedigera

Den nuvarande Storbrohyttan byggdes vid 1800-talets mitt. Den är byggd i sten och försedd med en rostugn. Blästerluften förvärmdes med en gasapparat. Under det sista decenniet av sin verksamhet producerade Storbrohyttan 2 600 ton tackjärn per år.[1]

HistoriaRedigera

Hyttan anlades 1589 av bergsmannen Måns Brynielsson, hyttan hette då Carlsbrohyttan. Den har blivit ombyggd många gånger. Den nuvarande hyttan byggdes 1853 och försågs med rostugn 1857. Storbrohyttans sista brukspatron hette Lars Alfred Carlsson som köpte egendomen 1875. Malmen kom från Nordmarksgruvorna och Änggruvorna, men även från Persberg. Lesjöfors AB köpte hyttan 1917. Hyttan lades ner 1920. Storbrohyttan restaurerades 1982 till 1985 och är i dag ett industrihistoriskt minnesmärke. Blåsmaskinen skrotades på 1940-talet. År 1963 införskaffades en blåsmaskin från Åkers styckebruk. Den renoverades och är körbar. I referensen visas renoveringsarbetet med bilder.[2] ”Järngänget” tilldelades Folkrörelsestipendiet för sin insats med blåsmaskinen 2011. Därefter övergick Järngänget till att renovera sinnerstampen. Det är en sorts kross som användes för att krossa slaggen från hyttan, dels för att återvinna järnkorn och dels för att producera sand för att klä in tackjärnsbädden som tar emot flytande järn vid utslag från masugnen. Sinnerstampen var från 1700-talet och träet var delvis bortom all räddning. Därför gjordes den om från grunden med nytillverkade trädelar likadan som den ursprungliga. Här finns en referens med bilder som visar restaureringsarbetet av sinnerstampen.[3]

Att se i dagRedigera

Hyttan visas efter överenskommelse. Sevärt är masugnen, hyttkransen och de nyrenoverade maskinerna blåsmaskinen och sinnerstampen. Här finns också en bagarstuga uppförd i sinnersten med en mindre utställning om hyttan. Det finns också en labbi där hyttarbetarna vilade mellan skiften, utan att behöva gå hem. En extra begivenhet är järnets dag då det arrangeras extra aktiviteter.

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Storbrohyttans AB”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+381cf45e-2e93-4e21-9543-1c74763a6c32&infosida=amnesomrade-narings-och-yrkesliv&flik=1&s=TARKIS08_Balder. Läst 11 december 2017. 
  2. ^ ”Storbrohyttan (renovering av blåsmaskinen)”. Filipstads bergslags hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 12 december 2017. https://web.archive.org/web/20171212031602/http://www.filipstadshembygd.se/index.php?sida=storbrohyttan. Läst 11 december 2017. 
  3. ^ ”(Renovering av) Sinnerstampen vid Storbrohyttan”. Filipstads bergslags hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210015505/http://www.filipstadshembygd.se/index.php?sida=stampen. Läst 11 december 2017. 

Externa länkarRedigera