Ej att förväxla med Simone Weil.

Simone Veil, född som Simone Jacob den 13 juli 1927 i Nice, död 30 juni 2017 i Paris,[10] var en fransk jurist och politiker. Mellan 1979 och 1982 var hon talman i Europaparlamentet och 1974–1979 och 1993–1995 hälsominister i Frankrikes regering. Hon blev mest känd för den abortlag som bär hennes namn och för att under många år ha varit en av Frankrikes mest omtyckta personer.[11][12]

Simone Veil
Simone Veil, gymnase Japy 2008 02 27 n3 ret.jpg
Simone Veil, .
Född13 juli 1927[1][2][3]
Italien[4]
Död30 juni 2017[5][2][3] (89 år)
Paris sjunde arrondissementFrankrike[5]
BegravdPanthéon
kartor
MedborgarskapFrankrike
Utbildad vidInstitut d'études politiques de Paris
juridiska fakulteten i Paris Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, magistrat, advokat
BefattningGeneralsekreterare (1970–1974)
Hälsominister (1974–1979)
Europaparlamentariker (1979–1993)[6]
Europaparlamentariker
första Europaparlamentet (1979–1984)[7]
Europaparlamentets talman (1979–1982)[8]
Europaparlamentariker
andra Europaparlamentet (1984–1989)[7]
Europaparlamentariker
tredje Europaparlamentet (1989–1993)[7]
Hälsominister (1993–1995)
Ledamot av conseil constitutionnel (1998–2007)
Stol nummer 13 i Franska akademien (2008–)[9]
Politiskt partiUnionen för fransk demokrati
MakeAntoine Veil
BarnJean Veil (f. 1947)
Claude-Nicolas Veil (f. 1949)
Pierre-François Veil (f. 1954)
FöräldrarAndré Jacob
UtmärkelserSe lista
NamnteckningSignature Simone Veil.jpg
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Simone Jacob föddes 1927 i Nice som dotter till en judisk arkitekt. Under andra världskriget studerade hon juridik och avlade magisterexamen vid Institut d'Etudes Politiques de Paris. Vichyregimen förbjöd fadern att utöva sitt yrke 1941 och familjen deporterades 1944. Hennes föräldrar och bror dog, medan Simone och hennes två systrar överlevde Förintelsen.[13]

Hon gifte sig efter krigsslutet med Antoine Veil med vilken hon fick tre barn. År 1957 började hon verka politiskt, då hon värvades till justitiedepartementet som attaché. Bland annat engagerade hon sig offentligt i abort- och adoptionsfrågor. År 1969 blev hon teknisk rådgivare vid departementet, och 1970 generalsekreterare vid det Högre Rättsliga Rådet (Conseil Supérieur de la Magistrature). Den befattningen hade hon till 1974, då hon under Valéry Giscard d'Estaing blev sjukvårds- och hälsominister. Hennes politiska karriär började på riktigt när Valéry Giscard d’Estaing blev Frankrikes 20:e president, han hade tagit beslut om att få in fler kvinnor i sin regering och kallade in Simone Veil till hälsovårdsministeriet. Det är här hon påbörjar det som hon sen har kommit att bli mest känd för, hon frigör tillgången till preventivmedel och 1975 visar hon hur hon röstar ja till den abortlag som idag bär hennes namn; Veils lag.[14] År 1979 valdes hon till talman i Europaparlamentet, och kvarblev på den posten till 1982. Hon verkade därefter inom Europeiska unionen i olika roller. År 1993 inträdde hon återigen i Frankrikes regering, efter att ha lämnat sina europeiska mandat gick hon med i Balladur-regeringen där hon arbetade med hälsa och stadsfrågor - samma år blev hon Frankrikes första kvinnliga socialminister.[14]

Hon var ledamot av Frankrikes konstitutionella råd 1998–2007.

År 2007, vid 80 års ålder, publicerades hennes självbiografi Une Vie.[13] En bok som innehåller historier från hennes bakgrund, förintelsen och hennes stora och betydelsefulla karriär hon drev i både fransk och europeisk politik.[15] Från den 18 mars 2010 till sin död besatt hon stol nummer 13 i Franska akademien, där hon hade efterträtt den tidigare premiärministern Pierre Messmer som gick bort 2007.

Bland de utmärkelser som tilldelades Veil kan nämnas Hederslegionens storkors[16], Karlspriset, Brittiska imperieorden, Prinsessan av Asturiens pris, samt hedersdoktorat vid Yale University och Cambridge University.

UtmärkelserRedigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

KällorRedigera

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67s8dj3, omnämnd som: Simone Veil, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Mort de Simone Veil, icône de la lutte pour les droits des femmes (på franska), Le Monde, 30 juni 2017, läs online, läst: 2 juli 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] FemBio : Frauendatenbank, omnämnd som: Simone Veil, FemBio-ID: 27781, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Mort de Simone Veil, icône de la lutte pour les droits des femmes (på franska), Le Monde, 30 juni 2017, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Simone Veil est décédée à 89 ans (på franska), Le Journal du Dimanche, 30 juni 2017, läs online, läst: 30 juni 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Members of the European Parliament, Europaparlamentariker-ID: 1174, läs online, läst: 2 juli 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Members of the European Parliament, Europaparlamentariker-ID: 1174, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Simone VEIL | Alle Wahlperioden | Abgeordnete | Europäisches Parlament (på franska), läs online, läst: 7 mars 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.bibliotheque-institutdefrance.fr.[källa från Wikidata]
  10. ^ https://www.nytimes.com/2017/06/30/world/europe/simone-veil-dead.html?mcubz=1
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170110015935/http://www.lejdd.fr/Societe/Actualite/Simone-Veil-l-une-des-femmes-preferees-des-Francais-372555. Läst 5 maj 2015. 
  12. ^ http://www.leparisien.fr/actualite-people-medias/en-images-jean-jacques-goldman-personnalite-preferee-des-francais-04-01-2015-4417915.php
  13. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818132942/http://www.dixikon.se/utvalda-bocker/franska/simone-veil-une-vie/. Läst 5 maj 2015. 
  14. ^ [a b] ”Simone Veil” (på franska). Evene.fr. http://evene.lefigaro.fr/celebre/biographie/simone-veil-14983.php. Läst 27 oktober 2017. 
  15. ^ Simone Veil – Une vie”. Dixikon. 10 juni 2009. https://www.dixikon.se/simone-veil-une-vie/. Läst 27 oktober 2017. 
  16. ^ Simone Veil faite grand’croix de la Légion d’honneur” (på franska). Le Parisien. 10 september 2012. http://www.leparisien.fr/politique/simone-veil-faite-grand-croix-de-la-legion-d-honneur-10-09-2012-2158649.php. Läst 9 januari 2017. 
  17. ^ From Governor Belcher to President Clinton: Honorary Degreesat Princeton (på engelska), 4 juni 1996, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Honorary Doctorate Recipients (på engelska), Bar-Ilan-universitetet, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www3.huji.ac.il, läst: 6 mars 2017.[källa från Wikidata]
  20. ^ [a b] hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  21. ^ Die Karlspreisträgerin 1981 Simone Veil (på tyska), läs online, läst: 14 december 2014.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.fpa.es.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, cavavub.be.[källa från Wikidata]
  24. ^ Décret du 31 décembre 2008 portant élévation et nomination aux dignités de grand'croix et de grand officier (på franska), 1 januari 2009, NOR: PREX0828225D, läs online.[källa från Wikidata]
  25. ^ Heine-Preis für Simone Veil (på tyska), Bild, 2 juli 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  26. ^ Verfechterin Europas - Heine-Preis für Simone Veil (på tyska), Bild, 13 december 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.schillerstadt-marbach.de, läst: 2 juli 2017.[källa från Wikidata]
  28. ^ NOR: PREX1228023D.[källa från Wikidata]
  29. ^ Ordens Honoríficas Portuguesas, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkarRedigera