Öppna huvudmenyn

Silbodals socken

socken i Värmland

Silbodals socken i Värmland ingick i Nordmarks härad, uppgick död 2095 1952 i Årjängs köping och området ingår sedan 1971 i Årjängs kommun och motsvarar från 2016 Silbodals distrikt.

Silbodals socken
fd socken
Silbodal church Årjäng Sweden 001.JPG
LandSverige
LandskapVärmland
HäradNordmarks härad
Kommun (nuv.)Årjängs kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1952
Area260 kvadratkilometer
Upphov tillSilbodals landskommun
Silbodals församling
TingslagNordmarks tingslag
Karta
Silbodals sockens läge i Värmlands län.
Red pog.svg
Silbodals sockens läge
i Värmlands län.
Koordinater59°23′09″N 12°07′26″E / 59.38583333°N 12.12388889°Ö / 59.38583333; 12.12388889
Koder, länkar
Sockenkod2179
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127238 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal var 259,43 kvadratkilometer varav 226,33 land.[1] År 2000 fanns här 3 895 invånare.[2] Tätorten Årjäng med sockenkyrkan Silbodals kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Silbodals församling och för de borgerliga frågorna bildades Silbodals landskommun. Ur landskommunen utbröts 1941 Årjängs köping, resterande landskommun inkorporerade sedan 1952 i köpingen som 1971 ombildades till Årjängs kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Silbodal, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nordmarks härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Nordmarks kompani.[3]

GeografiRedigera

Silbodals socken ligger kring Årjäng och Västra Silen och dess tillflöde Silbodalsälven. Socknen har odlingsbygd norr om Västra Silen Silbodalsälvens dalgång och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd.[4][1][5][6]

E18 genomkorsar socknen från gränsen mot Silleruds socken via Årjängs tätort till gränsen mot Holmedals socken. I nord-sydlig riktning löper länsväg 172.

FornlämningarRedigera

Från stenåldern finns två hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns gravhögar. I terrängen finns även fångstgropar av nordsvensk typ.[4][7][8][5]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1396 Silbyrdhædal. Efterleden dal syftar på Silbodalsälvens dal norr om Västra Silen, vars namn återfinns i sockennamnets förled. Tolkningen av mellanleden -byrdhæ- är oklar.[9]

Personer från bygdenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Silbodal socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Silbodal socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Silbodals socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Silbodals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 4 Hermes 1964 libris

Externa länkarRedigera