Stefan Nemanja (serbiska: Стефан Немања), född 1109 i Ribnica i Duklja, furstendömet Zeta, död 13 februari 1199 i klostret Chilandariou, på berget Athos, var en serbisk adelsman under medeltiden, av huset Vukanović, som blev storfurste (serbiska: Велики Жупан) av den serbiska staten Rascia (Рашка) från 1166 till 1199.[1] Stefan blev stamfader till huset Nemanjić, och är erkänd som helgon i Östortodoxa kyrkan efter ett antal mirakler som menas ha skett efter hans död. Han tog herraväldet över de kringvarande serbiska staterna, och förenade dem till en enhetsstat.

Ikon som föreställer Stefan Nemanja som Sankt Simon

År 1170 blev Stefan genom en revolution stor-župan, såsom härskarna i riket kallades. Han bekämpade grekerna och var förbunden än med Venedig, än med Ungern, än med de genomtågande korsfararna och det nya bulgariska riket. Han erövrade flera av kuststäderna vid Adriatiska havet och återstoden av det dioklitiska riket och utvidgade sitt rikes gränser även åt öster och söder.[2] När Fredrik Barbarossa drog genom landet försökte Stefan få kejsarens stöd och förbund för ytterligare utvidgning, men fick avslag.[3]

Betecknande för de konfessionella förhållandena i landet var att Stefan först blev döpt till romersk bekännelse av föräldrarna vid kusten där han var född, och sedan till den ortodoxa inne i landet. Liksom sina närmaste ättlingar var han mycket kyrklig, förföljde bogomiler och hedningar och byggde kyrkor och kloster (Studenica i Serbien och Hilandar på halvön Athos).[3]

Han är även känd under det latinska namnet Stephanus Nemanja. När han på äldre dagar blev munk, antog han namnet Symeon, varför hans helgonnamn är Simeon Elaiovrytis; Elaiovrytis är grekiska och betyder "han som dryper krisma".

Han var son till exilprinsen Zavida av Zachlumia, och far till Serbiens förste kung Stefan Prvovenčani, Sankt Sava (som grundade den serbisk-ortodoxa kyrkan) samt Vukan Nemanjić, kung av Zeta.

ReferenserRedigera

  1. ^ Obolensky, Dimitri (1974) [1971]. The Byzantine Commonwealth: Eastern Europe, 500-1453. London: Cardinal.
  2. ^ ”143-144 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling)”. runeberg.org. 4 oktober 1917. http://runeberg.org/nfce/0088.html. Läst 28 juli 2021. 
  3. ^ [a b] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”680 (Världshistoria / Medeltiden)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vrldhist/2/0708.html. Läst 28 juli 2021. 
Företrädare:
Zavida
Prinsregent av Ibar, Toplica, Rasina, Reke
okänt–1196
Efterträdare:
Stefan Prvovenčani
Företrädare:
Manuel I Komnenos
Furste av Dubočica
1162–1196
Efterträdare:
Stefan Prvovenčani
Företrädare:
Stefan Tihomir
Storfurste av Rascia och hertig av serbernas land
1168–1196
Efterträdare:
Stefan Prvovenčani
Företrädare:
Mihailo III Vojislav
Furste av Duklja
1186-1196
Efterträdare:
Vukan Nemanjić
Företrädare:
Stracimir
Furste av Zapadna Morava
1189–1196
Efterträdare:
Stefan Prvovenčani