Mihajlo Idvorski Pupin

amerikansk kemist, fysiker och ingenjör

Mihajlo Idvorski Pupin (äv. Michael I. Pupin), född 4 oktober 1858 i Idvor , Kungariket Ungern, Österrikiska väldet nära Zrenjanin, Serbien, död 12 mars 1935, var en serbisk fysiker, kemist och elektrotekniker.

Mihajlo Idvorski Pupin
Född9 oktober 1858 ​eller ​4 oktober 1858[1]
Idvor, Serbien
Död12 mars 1935[2][3][4]
New York, USA
BegravdWoodlawn begravningsplats
Medborgare iUSA och Kejsardömet Österrike
Utbildad vidFu Foundation School of Engineering and Applied Science
Columbia College,
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, filosofie doktor,
Universitetet i Cambridge,
Humboldt-Universität zu Berlin[5]
SysselsättningKemist, universitetslärare, uppfinnare, fysiker, matematiker
ArbetsgivareColumbiauniversitetet
Utmärkelser
Elliott Cresson-medaljen (1905)[6]
IEEE Edison Medal (1920)[7]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1923)
Pulitzerpriset för biografi eller självbiografi (1924)[8]
IEEE Medal of Honor (1924)
Washington Award (1928)[9]
John Fritz-medaljen (1932)[10]
National Inventors Hall of Fame (2011)[11]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Han var verksam vid Columbia University från 1890 och uppfann pupinspolen, som användes i telefonkablar för långdistanskommunikation. Användandet av en pupinspole kallades för pupinisering (att pupinisera). Han låg även bakom många andra uppfinningar, och registrerade 34 patent. Han fick Pulitzerpriset för sin självbiografi From Immigrant to Inventor (Från invandrare till uppfinnare) 1924.

Källor redigera

  1. ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Mihajlo Pupin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Michael Idvorsky Pupin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Michael Idvorsky Pupin.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.fi.edu.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.ieee.org.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.pulitzer.org.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.washingtonaward.com.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.smenet.org.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.invent.org.[källa från Wikidata]