Öppna huvudmenyn

Savannörn[2] (Aquila rapax) är en både afrikansk och indisk fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen hökfåglar.[3]

Savannörn
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
20130925 Serengeti5252 Aigle ravisseur.jpg
Savannörn i Serengeti
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
SläkteAquila
ArtSavannörn
A. rapax
Vetenskapligt namn
§ Aquila rapax
Auktor(Temminck, 1828)
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Savannörnen är en medelstor örn med en kroppslängd på 62–72 centimeter och vingbredden 165–185 centimeter. Den är mest lik stäppörnen, men är mindre och sattare med större huvud, kraftigare näbbrot och ljusare iris. Fjäderdräkten är ofta påfallande ljus, bakrygg till övre stjärttäckare mycket ljusa (likt unga kejsarörnar, men olikt stäppörn). Liksom stäppörn har den en framträdande gul mungipa, men denna når endast i höjd med ögats mitt, inte till ögats bakkant. Andra skillnader är avsaknad av ljus strupe och mörk vingbakkant.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Savannörnen har två skilda utbredningsområden, dels i Afrika (både söder och norr om Sahara), dels på Indiska subkontinenten. Den delas upp i tre underarter följande utbredning:[3]

 
Savannörnens världsutbredning.

Savannörnen har även häckat i Tunisien och kan möjligen häcka i Iran.[5] Arten är generellt stannfågel, men vissa individer är nomadiska och kan tillfälligtvis röra sig långt från häckningsområdena.[6] Den har tillfälligtvis påträffats i Bangladesh, Egypten, Israel, Italien, Oman och Thailand.[1][5]

SläktskapRedigera

Arten har tidigare behandlats som samma art som stäppörnen (A. nipalensis), men de delades upp baserat på skillnader i anatomi och morfologi.[7][8][9] Genetiska studier bekräftar inte bara att de är distinkta arter, utan också att savannörnen troligen är närmare släkt med kejsarörn.[10]

LevnadssättRedigera

Savannörnen förekommer i torra öppna områden från havsnivån till 3000 meters höjd, både i skogslandskap och savann. I Indien kan den påträffas nära jordbruksmarker, bosättningar och slakthus.[6]

FödaRedigera

Fågeln äter allt ifrån däggdjur, fåglar och reptiler till inseikter och tillfälligtvis fisk och amfibier. Den intar också as och parasiterar på andra rovfåglars byten.[6]

HäckningRedigera

Arten häckar på stora plattformar av kvistar och ibland djurben som placeras i toppen av stora solitära träd eller ibland på en kraftledningsstolpe. I Afrika häckar den från mars till augusti i norr, oktober till juni i väster, april till januari i centrala och södra Afrika och året runt i Kenya. I Indien är häckningssäsongen mellan november till augusti.[6]

Status och hotRedigera

Fram till 2018 behandlades savannörnen som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN trots att den konstaterats minska i antal. Ny data visar dock att den minskar mycket kraftigt i Afrika, så pass att den numera istället kategoriseras som sårbar. Populationen i Marocko anses vara nästan utdöd, men den kan möjligen fortfarande häcka i Algeriet. IUCN noterar att den verkar vara lokalt stabil i vissa områden, men att det samtidigt saknas data från dess utbredningsområde i Asien, varför arten kan komma att uppgraderas till en högre hotstatus i framtiden. Världspopulationen uppskattas till mellan 100.000 och en halv miljon vuxna individer. Arten tros ha minskat i antal framför allt efter att ha ätit förgiftat as.[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Aquila rapax Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 75. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ [a b c d] Ferguson-Lees, J. and Christie, D.A. 2001. Raptors of the world. Christopher Helm, London.
  7. ^ Clark, W. S. (1992): The taxonomy of Steppe and Tawny Eagles, with criteria for separation of museum specimens and live eagles. Bull. B.O.C. 112: 150–157
  8. ^ Olson, Storrs L. (1994): Cranial osteology of Tawny and Steppe Eagles Aquila rapax and A. nipalensis. Bull. B.O.C. 114: 264–267
  9. ^ Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002): Taxonomic recommendations for European birds. Ibis 144(1): 153–159 doi:10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x PDF fulltext Arkiverad 13 september 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Helbig AJ, Kocum A, Seibold I & Braun MJ (2005) A multi-gene phylogeny of aquiline eagles (Aves: Accipitriformes) reveals extensive paraphyly at the genus level. Molecular phylogenetics and evolution 35(1):147-164 Smithsonian Librares (  PDF)

Externa länkarRedigera