Satansapa
- Inte att förväxlas med djävulsapa.
Satansapa (Chiropotes satanas) är en primat i släktet sakier som förekommer i Sydamerika. Tre populationer som tidigare räknades som underarter till satansapan klassificeras sedan 2003 som självständiga arter, dessa är Chiropotes chiropotes, Chiropotes israelita och Chiropotes utahickae.[2]
| Satansapa Status i världen: Starkt hotad[1] | |
-8.jpg) Satansapa | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Infraordning | Brednäsor Platyrrhini |
| Familj | Pitheciidae |
| Släkte | Sakier Chiropotes |
| Art | Satansapa C. satanas |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chiropotes satanas | |
| Auktor | Hoffmannsegg, 1807 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende och anatomi redigera
Satansapan når en kroppslängd på mellan 32 och 48 cm, en svanslängd mellan 37 och 46 cm samt en vikt mellan 2,6 och 3,2 kg. Hannar är något tyngre än honor. Den korta pälsen är huvudsakligen svart, bara vid skuldran och på ryggen kan den vara brunaktig. Vuxna individer har en yppig tofs på hjässan och långt skägg vid hakan. Det mörka ansiktet är nästan hårlöst. Den yviga svansen används inte som gripverktyg. Tummen är inte helt motsättlig de andra fingrarna.[3]
Utbredning redigera
Satansapan lever i ett mindre område i nordöstra Brasilien. Regionen ligger vid mynningen av Rio Tocantins i delstaterna Pará och Maranhão.[1]
Levnadssätt redigera
Satansapan lever i tropisk regnskog.[1]Den är dagaktiv och vistas främst i träd. Den går oftast på fyra ben på grenar och hoppar sällan. När den äter hänger den ibland ner och håller fast sig med handen. Satansapan bildar flockar av 8 till 40 individer som består av flera vuxna hannar och honor samt deras ungar. Uppskattningsvis är flockens revir 75 till 250 hektar stort. För kommunikationen har de olika läten.[3]
Födan utgörs främst av frukt och frön med hårda skal. Med sina stora käkmuskler, samt skarpa fram- och hörntänder är satansapan väl anpassade till dessa näringsämnen.[3]
Fortplantningssättet i naturen är inte helt utrett. Det antas att honan kan para sig hela året. Dräktigheten varar vanligen i fyra till fem månader och sedan föds oftast en enda unge. Nyfödda ungar har en svans som kan användas som gripverktyg men den förlorar förmågan efter cirka två månader. Ungen diar i cirka två till tre månader.[3]
Medellivslängden är okänd. Enligt uppskattningar lever arten lika länge som närbesläktade primater, det vill säga cirka 20 år.[3]
Status och hot redigera
Satansapan hotas av habitatförstöring genom skogsavverkningar och i viss mån av jakt. Artens utbredningsområde är tätbefolkat och hela tiden byggs nya bosättningar och väger för människor. Enligt IUCN minskade populationen under de senaste 30 åren med ungefär 80 procent. Därför kategoriseras satansapan som starkt hotad (EN). För artens bevarande finns det upprättade skyddszoner.[1]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 juli 2011.
Noter redigera
- ^ [a b c d] Chiropotes satanas på IUCN:s rödlista, auktor: Port-Carvalho, M., Muniz, C.C., Fialho, M.S., Alonso, A.C., Jerusalinsky, L. & Veiga, L.M. 2020, läst 21 januari 2024.
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Chiropotes satanas
- ^ [a b c d e] Berne, A. & S. Frost. 2008 Chiropotes satanas på Animal Diversity Web (engelska), besökt 2 november 2011.
Tryckta källor redigera
- Thomas Geissmann (2003): Vergleichende Primatologie. Springer-Verlag, Berlin u. a., ISBN 3-540-43645-6.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. 6th edition. Johns Hopkins University Press, Baltimore MD 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Satansapa.- Bearded saki på ARKive.org (engelska)
