Öppna huvudmenyn

Santa Martina in Tribus Foris, även benämnd Santa Martina och Santa Martina in Tribus Fatis,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den heliga jungfrumartyren Martina. Kyrkan var belägen på den plats där nu Santi Luca e Martina står vid Forum Romanum i Rione Campitelli.

Santa Martina in Tribus Foris
Kyrka
Santa Martina in Tribus Foris. Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575.
Santa Martina in Tribus Foris.
Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats dagens Via della Curia vid Forum Romanum
Invigd 677
Dekonsekrerad/Riven  
 - Riven omkring 1634
Santa Martina in Tribus Foris, här benämnd S. Martinae, på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927.
Santa Martina in Tribus Foris, här benämnd S. Martinae, på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927.

Tillnamnet ”Tribus Foris” syftar på att kyrkan gränsade till tre forum: Forum Romanum, Caesars forum och Nervas forum, medan ”Tribus Fatis” åsyftar statyer föreställande de tre parcerna, de romerska ödesgudinnorna, vilka stod i närheten.[2][3][4]

Från kyrkan Santa Martina utgick kyndelsmässoprocessionen, processione della Candelora, en liturgisk tilldragelse vilken hade instiftats av påve Gelasius I (492–496).[4]

Kyrkans historiaRedigera

Kyrkan Santa Martina uppfördes på ruinerna av Secretarium Senatus, den romerska senatens domstol. Tidigare har det antagits att kyrkan byggdes under påve Honorius I:s (625–638) pontifikat, men senare forskning har visat att kyrkan uppfördes år 677 under påve Donus (676–678). Kyrkans första dokumenterade omnämnande återfinns i biografin över påve Hadrianus I (772–795) i Liber Pontificalis.[5][6]

Kyrkan genomgick en restaurering under påve Leo III (795–816). Påve Alexander IV (1254–1261) lät restaurera kyrkan på nytt och nykonsekrerade den år 1257.[5][6] Kyrkans grundplan var rektangulär med en liten absid. Enligt uppgift var kyrkorummet 18,17 meter långt och 8,92 meter brett.[6]fasaden till kyrkan satt en relief; denna kan ha föreställt den heliga Martina.[7]

Efter omstruktureringen av området kring kyrkorna Santa Martina och Sant'Adriano (Curia Iulia) under överinseende av kardinal Michele Bonelli anlades omkring år 1570 en gata mellan de bägge kyrkorna – Via Bonella, uppkallad efter kardinalen.[7]

Med en bulla promulgerad den 24 maj 1588 förlänade påve Sixtus V (1585–1590) kyrkan åt Accademia di San Luca, som tidigare hade huserat i San Luca all'Esquilino i närheten av basilikan Santa Maria Maggiore.[5][6][8]

I slutet av 1500-talet genomfördes omfattande renoveringar av kyrkan, efter ritningar av arkitekten Ottaviano Mascherino. Giovanni Battista Montano, Federico Zuccari och Giovanni Baglione presenterade förslag till en ny kyrkobyggnad, men inget av dessa förverkligades, då tillräckliga medel saknades.[9] År 1626 blev kardinal Francesco Barberini, brorson till påve Urban VIII, kardinalprotektor för Accademia di San Luca; kardinalen förordade Pietro da Cortona som akademiens principe år 1634. Pietro fick därtill tillåtelse att inreda Santa Martina-kyrkans krypta till ett familjegravkapell. Vid arbetena i kryptan påträffades relikerna efter Martina jämte de efter martyrerna Concordius och Epifanius; denna sensationella upptäckt fick påve Urban VIII att beordra att en helt ny kyrkobyggnadSanti Luca e Martina – skulle uppföras på platsen. Uppförandet av den nya kyrkan, efter ritningar av Pietro da Cortona, pågick mellan 1635 och 1650, då den konsekrerades. Innan dess nedrevs emellertid kyrkan Santa Martina.[5][6]

Ovanför porten till Santa Martina-kyrkan fanns följande inskrift:[10]

MARTYRII GESTANS VIRGO MARTINA CORONAM
EIECTO HINC MARTIS NVMINE TEMPLA TENES

Omnämningar i kyrkoförteckningarRedigera

Katalog År Benämning
Catalogo di Cencio Camerario 1192 sce. Martine[11]
Il Catalogo Parigino cirka 1230 s. Martina[12]
Il Catalogo di Torino cirka 1320 Ecclesia sancti Martine est capella epi. Ostiensis[13]
Il Catalogo del Signorili cirka 1425 sce. Martine[14]

BilderRedigera

 
Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748
Santi Luca e Martina (nummer 97).
Övriga byggnader (i urval): 94) Sant'Adriano, 95) Oratorio di Santa Maria del Riscatto, 96) Septimius Severusbågen, 98) Via Bonella, 921) San Giuseppe dei Falegnami med San Pietro in Carcere samt 922) Oratorio di San Giuseppe dei Falegnami.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1385
  2. ^ Hülsen 1927, s. 260–261
  3. ^ Armellini 1891, s. 157–159
  4. ^ [a b] Gallo 1995, s. 12
  5. ^ [a b c d] Hülsen 1927, s. 381
  6. ^ [a b c d e] Lombardi 1998, s. 275
  7. ^ [a b] Tita, Silvia. ”Church of Santa Martina” (på engelska). The History of the Accademia di San Luca, c. 1590–1635: Documents from the Archivio di Stato di Roma. National Gallery of Art. Arkiverad från originalet den 10 mars 2019. https://archive.today/20190310193139/https://www.nga.gov/accademia/en/places/Church_of_Santa-Martina.html. Läst 10 mars 2019. 
  8. ^ Salvagni 2009, s. 69
  9. ^ Erwee 2014, s. 295
  10. ^ Armellini 1891, s. 159
  11. ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#135. Läst 10 mars 2019. 
  12. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#366. Läst 10 mars 2019. 
  13. ^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#207. Läst 10 mars 2019. 
  14. ^ ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#285. Läst 10 mars 2019. 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera