San Giuseppe dei Falegnami, officiellt San Giuseppe dei Falegnami al Foro Romano, är en kyrkobyggnad och titeldiakonia i Rom, helgad åt den helige Josef. Kyrkan är belägen vid Forum Romanum i Rione Campitelli och tillhör församlingen San Marco Evangelista al Campidoglio.[1] Kyrkan är uppförd ovanpå Mamertinska fängelset, där den helige Petrus hölls fången.

San Giuseppe dei Falegnami
Kyrka
Exteriören.
Exteriören.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling San Marco Evangelista al Campidoglio
Plats Via del Tulliano
Invigd 1663
Interiören.
Interiören.
Webbplats: San Giuseppe dei Falegnami al Foro Romano

Kyrkans tillnamn (cognome) ”Falegnami” anger att kyrkan tillhör Confraternita dei Falegnami, det vill säga snickarnas skrå.

Kyrkans historiaRedigera

Enligt traditionen skall påve Silvester I ha konsekrerat Mamertinska fängelset till kristen kyrka med namnet San Pietro in Carcere.[2]

År 1540 grundades Confraternita dei Falegnami, snickarnas skrå, vilket samma år förlänades komplexet San Pietro in Carcere.[3] År 1546 lät man uppföra en kyrka ovanpå det forna fängelset, men den nuvarande kyrkan påbörjades inte förrän 1597, under ledning av Giovanni Battista Montano.[3] På 1620-talet fortsatte Giovanni Battista Soria byggandet; kyrkan fullbordades 1663 av Antonio del Grande[4] och konsekrerades samma år.[5]

Snickarskrået lät även uppföra ett privat oratorium i anslutning till kyrkan. Hela byggnadskomplexet består i dag av fyra nivåer: Mamertinska fängelsets två våningar, Cappella del Santissimo Crocifisso och överst kyrkan San Giuseppe dei Falegnami.

År 1869 undergick kyrkan en genomgripande restaurering under arkitekten Angelo Parisis ledning. Kyrkan fick då bland annat en ny absid.[3][6]

InteriörRedigera

Högaltaruppsatsen har en skulptur som föreställer den helige Josef med Jesusbarnet. I absiden har Michele Fontana utfört omfattande stuckarbeten. På korets sidoväggar återfinns målningarna Jungfru Maria och den helige Josef anländer till härbärget i Betlehem och Den heliga Familjen i snickarverkstaden, utförda av Cesare Maccari.[7]

Kyrkan har fyra sidokapell, två på var sida.

Höger sidaRedigera

Första sidokapellet på höger hand har målningen Den helige Josefs död, utförd av Bartolomeo Colombo år 1648. Den tidigare altarmålningen, Jungfru Maria med den helige Carlo av Antonio Viviani, har gått förlorad.[8][9]

Det andra kapellet är invigt åt den heliga Anna. Altarmålningen Den heliga Familjen med den heliga Anna är målad av Giuseppe Ghezzi.[8][9]

Vänster sidaRedigera

Första sidokapellet på vänster hand har en altarmålning av Niccolò Berrettoni, vilken framställer Flykten till Egypten.[9][10]

Det andra kapellets altarmålning utgörs av Jesu födelse, utförd av Carlo Maratta år 1651; det är hans första offentliga verk.[8][9]

OratorietRedigera

En port på höger sida leder in till snickarskråets oratorium. Det freskmålades med scener ur den helige Josefs liv av Marco Tullio Montagna mellan 1631 och 1637. Freskerna föreställer Jungfruns bröllop, Den helige Josefs dröm, Flykten till Egypten, Herdarnas tillbedjan, Konungarnas tillbedjan, Den tolvårige Jesus i templet samt Den helige Josefs död.[10] Altaruppsatsen ritades av Domenico Calcagni och utfördes av stenhuggaren Giacomo Antonio Ferrari. Altarmålningen Den Obefläckade Avlelsen med de heliga Joakim och Josef är ett verk av Pier Leone Ghezzi från 1716.[4][10]

Cappella del Santissimo CrocifissoRedigera

I kryptan under kyrkan är Det heliga krucifixets kapell beläget. Här vördas ett krucifix från 1500-talet.[4]

TiteldiakoniaRedigera

San Giuseppe dei Falegnami stiftades som titeldiakonia av påve Benedikt XVI år 2012.[11]

Kardinaldiakoner

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”San Giuseppe dei Falegnami al Foro Romano” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 27 december 2017. https://archive.is/20171227093327/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=824. Läst 27 december 2017. 
  2. ^ Barchiesi 1995, s. 8.
  3. ^ [a b c] Lombardi 1993, s. 228.
  4. ^ [a b c] Ausenda 2002, s. 455.
  5. ^ Barchiesi 1995, s. 9.
  6. ^ Racheli 2000, s. 50.
  7. ^ Rendina 2000, s. 154.
  8. ^ [a b c] Barchiesi 1995, s. 10.
  9. ^ [a b c d] Pietrangeli 1975, s. 96.
  10. ^ [a b c] Barchiesi 1995, s. 11.
  11. ^ ”S. Giuseppe dei Falegnami” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 27 december 2017. https://archive.is/20171227093025/http://www2.fiu.edu/~mirandas/deaconries-2.htm%23Falegnami#Falegnami. Läst 27 december 2017. 

Tryckta källorRedigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5 
  • Barchiesi, Sofia (Settembre–ottobre 1995). ”San Giuseppe dei Falegnami e Carcere Mamertino” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (3): sid. 8–11. ISSN 1126-6546. 
  • Buchowiecki, Walther (1970) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 2, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: Gesù Crocifisso bis S. Maria in Monticelli. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76031. OCLC 27719523 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Pietrangeli, Carlo (1975) (på italienska). Rione X Campitelli. Guide rionali di Roma. "1". Roma: Fratelli Palombi Editori. OCLC 312345325 
  • Racheli, Alberto M. (2000) (på italienska). Restauro a Roma 1870–2000: architettura e città (2). Venezia: Marsilio Editori. ISBN 88-317-7334-8 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkarRedigera