Öppna huvudmenyn

Sandslån

tätort i Kramfors kommun, Sverige

Sandslån är en tätort i Kramfors kommun, Västernorrlands län, Ångermanland.

Sandslån
Tätort
Arbetarekasen
Arbetarekasen
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Kramfors kommun
Distrikt Ytterlännäs distrikt,
Bjärtrå distrikt
Koordinater 63°0′50″N 17°47′46″Ö / 63.01389°N 17.79611°Ö / 63.01389; 17.79611
Area 142 hektar (2015)[1]
Folkmängd 319 (2018)[1]
Befolkningstäthet 2,246 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7636[2]
GeoNames 2680170
Ortens läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västernorrlands län
Wikimedia Commons: Sandslån
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Sandslån ligger mittemot Nyland och vid stranden av Ångermanälven just där denna övergår till att vara havsvik.

Innehåll

HistoriaRedigera

Vid övergången till havsvik har älven genom århundraden lämnat enorma mängder sediment som grundat upp älvmynningen och tillsammans med landhöjningen bildade närmare tjugo stora och små öar varav Hammarsön var den största. Idag är den lilla Sandslåön den enda som är kvar. Sandslåön avskiljs från fastlandet genom en kort vattenled som fick namnet Tapparrännan eftersom den användes för att leda timret in i Kungsgårdsfjärden.

Sandslån etablerades på 1870-talet då flottningsbolaget under ledning av teknikern Anders Erik Dandanell lät bygga det enorma timmerskiljet. För att arbetarna skulle ha någonstans att bo byggdes ett antal arbetarkaserner och ett marketenteri (matsal). De som bodde i kasernerna under sommaren kallades lösingar. De kom i början av juni och återvände hem i slutet av september då flottningssäsongen var över.

Timmersorteringens historiaRedigera

vattensågarnas tid, redan på 1700-talets början, hade älven börjat utnyttjas för flottning av timmer från skogsområden längre upp i älvdalen – bland annat ned till Lo vattensåg. När det enorma timmerskiljet anlades vid Sandslåön, som ett resultat av att ångsågarna etablerades, i början av 1870-talet växte älvflottningen snabbt i omfattning. Ångsågverken kunde drivas praktiskt taget året runt. Snart arbetade sommartid närmare 700 man ute på timmerskiljet. När cellulosaindustrierna kom, placerades från Väja till Utansjö, började man hämta timmer ända från norra Jämtland och södra Lappland. Ett stort antal flottleder genom älvar, biflöden och sjöar växte fram och på Ångermanälven flottades snart den särklassigt största mängden timmer i Skandinavien. Några flottningsleder nämns här. Timmer som avverkats uppe vid Kultsjön och Malgomaj togs via vattensystemen förbi Vilhelmina och Åsele och in i Ångermanälven. Timmer som avverkats uppe i Strömsunds kommun nådde Ångermanälven via Faxälven och Fjällsjöälven. Här talar vi om en sammanlagd flottningssträcka av 30–35 mil!

Mellan åren 1872 och 1982 hade Sandslån förmodligen världens största timmerskilje. Det manuella skiljet, med runt sjuhundra arbetare, låg mellan Sandslåön och ön Lilla Norge. Rekordåret 1953 passerade närmare 23 miljoner timmerstockar genom skiljet. Det nya mekaniska sorteringsverket ersatte på 1960-talet det gamla manuella skiljet, hade cirka nittio arbetare varav tjugofem var kvinnor. Det nya skiljet öppnades alltså för kvinnor – det gamla manuella skiljet var totalt mansdominerat. Vid tester inför starten av nya skiljet hade det visat sig att kvinnor, i vissa arbetsmoment, var helt överlägsna män. Det nya skiljet placerades i Kungsgårdsfjärden. 1982 lades det nya skiljet ned. Timmerleveranserna till sågverk och massafabriker skedde nu på lastbil och järnväg. Sandslån påverkades givetvis mycket negativt av nedläggningen. Så sent som i början av 1950-talet fanns det i samhället tre livsmedelsaffärer, några kiosker och ett par kaféer men redan på 1960-talet påbörjades avvecklingen av ortens service. Affärerna stängdes, liksom skolan, och ungdomarna sökte sig från samhället för studier och arbete.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Sandslån 1950–2015[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
683
1960
  
452
1965
  
398
1970
  
413
1975
  
379
1980
  
358
1990
  
346 109
1995
  
304 110
2000
  
294 111
2005
  
290 111
2010
  
272 110
2015
  
313 142

SamhälletRedigera

På Sandslånön finns museum, fem före detta arbetarkaserner, restaurang, marina samt tornet ute i Kungsgårdsfjärden som är en rest efter timmersskiljet. I två av de före detta arbetarkasernerna finns flottarmuseet och vandrarhem. I före detta arbetarmässen finns en restaurang. Uppe vid Hammarsbron ligger Unanders motor. Även häxmuseet låg tidigare på Sandslån men har flyttats till Prästmon.

Sandslån har haft ett konstgalleri vid namn Box Kraftverk.

IdrottRedigera

Under två säsonger, 1960/1961 och 1975/1976, spelade Sandslåns bandylag (kallades Timmerkusarna) i allsvenskan under namnet Sandslåns SK. Deras bandybana döptes naturligt nog till Flottarvallen.

Kända personer från SandslånRedigera

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 25 januari 2014
  3. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  4. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.