Öppna huvudmenyn

STS-1 var det första uppdraget för NASA:s rymdfärjeprogram. Rymdfärjan som användes var Columbia. Den sköts upp från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida den 12 april 1981. Efter drygt två dagar i omloppsbana runt jorden återvände rymdfärjan till jorden och landade vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.

STS-1
Sts-1-patch.png
Uppdrag1
RymdfärjaColumbia (1)
NSSDC-ID1981-034A[1]
Färdens tid54 timmar, 20 minuter, 53 sekunder
Uppskjutning
StartplatsPad 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Start07:00 (EST) 12 april 1981
Landning
LandningsplatsEdwards Air Force Base i Kalifornien
Landning10:20 (PST) 14 april 1981
Omloppsbana
Varv36 st[2]
Apogeum251 km
Perigeum240 km
Banlutning40,3°
Sträcka1,728 miljoner km
Besättning
BefälhavareJohn W. Young (5)
PilotRobert Crippen (1)
Sts-1 crew.jpg
Kronologi
Rymdfärjeprogrammet
Föregående uppdrag Nästa uppdrag
ASTP STS-2 Sts-2-patch.png
Uppskjutningen av Columbia under STS-1 den 12 april 1981
Columbia:s lastrum under STS-1
Columbia landar vid Edwards Air Force Base
Columbia återvänder till Kennedy Space Center

Det var första gången en bemannad rymdfarkost skjutits upp som en raket och sedan landat som ett flygplan.

Uppdragets besättningRedigera

Besättningen utsågs för uppdraget i mars 1978[3]

PrimärbesättningRedigera

ReservbesättningRedigera

Uppdragets målRedigera

Besättningen skulle testa rymdfärjan för flygning i rymden och utprova rymdfärjans system. Det var första gången som det genomfördes en flygning med bemannad farkost som inte testats utan besättning innan.

Uppdragets testerRedigera

  • ACIP - Aerodynamic Coefficient Identification Package;
  • SEADS - Shuttle Entry Air Data System;
  • SUMS - Shuttle Upper Atmospheric Mass Spectrometer;
  • TFI - Technology Flight Instrumentation;
  • DATE - Dynamic, Acoustic and Thermal Environment Experiment;
  • IRIS - Infrared Imagery of Shuttle;
  • SILTS - Shuttle Infrared Leeside Temperature Sensing;
  • TGH - Tile Gap Heating Effects Experiment;
  • CSE - Catalytic Surface Effects.

VärmesköldsplattornaRedigera

Efter landningen framkom det att 16 värmesköldplattor hade ramlat av och 148 var skadade. Men trots detta så blev det ingen skada skedd på Columbia då inga vitala plattor hade ramlat av.[4]

NoterbartRedigera

Starten sköts upp och inträffade som av en händelse på dagen 20 år efter Jurij Gagarins första rymdflygning med Vostok 1.

VäckningarRedigera

Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett särskilt musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.

Dag Låt Artist/Kompositör
2 "Blast-Off Columbia" av Jerry W. Rucker, en tekniker hos NASA, sång av Roy McCall.
3 "Reveille" Houston DJs Hudson och Harrigan.

STS konfigurationRedigera

MotorerRedigera

  • SSME 1: SN-2007
  • SSME 2: SN-2006
  • SSME 3: SN-2005

Extern tankRedigera

ET-2/SWT-1
Den yttre tanken anlände till Kennedy Space Center i juli 1979 och monterades på mellan fastbränsleraketerna i november 1980.[3]

SRB-setRedigera

BI-001
Fastbränsleraketerna monterades i december 1979 och januari 1980 i Bay 3 i Vehicle Assembly Building.[3]

SRM-setRedigera

001SW(SPM)

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ NASA Space Science Data Coordinated Archive, läst 10 juli 2016.
  2. ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 15 juli 2016.
  3. ^ [a b c] ”STS-001 Press Kit” (på engelska) (pdf). NASA. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305005843/http://www.jsc.nasa.gov/history/shuttle_pk/pk/Flight_001_STS-001_Press_Kit.pdf. Läst 19 juni 2015. 
  4. ^ http://www.nasa.gov/mission_pages/shuttle/shuttlemissions/archives/sts-1.html