Sándor Wekerle
Sándor Wekerle, född 14 november 1848 i Mór, död 26 augusti 1921 i Budapest, var en ungersk politiker.
| Sándor Wekerle | |
 | |
| Född | 14 november 1848[1][2][3] Mór, Ungern |
|---|---|
| Död | 26 augusti 1921[1][2][3] (72 år) Budapest[4] |
| Begravd | Kerepesikyrkogården |
| Medborgare i | Ungern |
| Utbildad vid | Eötvös Loránd-universitetet,  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, politiker, jurist[5] |
| Befattning | |
| Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns tionde parlament och Ungerns elfte parlament (1887–1896)[6] Ungerns finansminister regeringen Kálmán Tisza (1889–1890) Minister of Trade regeringen Szapáry I (1892–1892)[7] Ungerns premiärminister regeringen Wekerle I (1892–1895)[8] Ledamot av magnathuset (1897–1906)[9] Minister of Croatian Affairs of Hungary regeringen Wekerle II (1906–1906) Ungerns premiärminister regeringen Wekerle II (1906–1910)[10] Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns 15:e parlament (1906–1910)[11] Ungerns justitieminister regeringen Wekerle II (1909–1910) Ungerns premiärminister regeringen Wekerle III (1917–1918)[10] Ungerns finansminister regeringen Wekerle III (1917–1918) Minister of Agriculture of Hungary regeringen Wekerle III (1918–1918) Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns 16:e parlament (1918–1918) | |
| Politiskt parti | |
| Constitution Party Liberala partiet National Constitution Party | |
| Barn | Sándor Wekerle Jr. (f. 1878) |
| Redigera Wikidata | |
Wekerle anställdes efter vid Budapests universitet vunnen juris doktorsgrad 1870 i finansministeriet, där han 1884 blev ministerialråd. Han valdes 1886 till parlamentsdeputerad och blev samma år statssekreterare för finansärenden samt 1889 finansminister i Kálmán Tiszas ministär, vilken post han innehade även i ministären Gyula Szapáry. Han genomförde en lyckad konvertering av de ungerska statslånen och kunde 1890 förelägga parlamentet det första underskottsfria budgetförslag det haft att pröva. En reform av spritbeskattningen, förbättrad förvaltning av statsmonopolen och en i samförstånd med Österrike företagen valutareglering fullbordade den uppryckning av de ungerska statsfinanserna, som är knuten till Wekerles namn.
Med bibehållande av finansministerposten efterträdde Wekerle den 14 november 1892 Szápáry som ministerpresident och genomförde trots häftigt motstånd en rad liberala kyrkopolitiska lagreformer (bland annat om obligatoriskt civiläktenskap och civilståndsregister). Misstro från kungamaktens sida förmådde Wekerle att avgå den 22 december 1894, och han stod sedermera länge utanför de dagspolitiska striderna, särskilt sedan han 1897 blivit president i den nyupprättade förvaltningdomstolen i Budapest.
Då den stormiga "ex-lex-perioden" skulle efterföljas av uppgörelse mellan kronan och de allierade oppositionsgrupperna, kallades Wekerle den 9 april 1906 till chef för den nya koalitionsministären, övertog på nytt finansportföljen och kvarstod under växande svårigheter till den 17 januari 1910, då han avlöstes av Károly Khuen-Héderváry. Wekerle blev åter ministerpresident den 20 augusti 1917 som efterträdare till greve Móric Esterházy och med genomförandet av en omfattande rösträttsreform som huvuduppgift. Han rekonstruerade i januari 1918 sin ministär och försökte i rösträttsfrågan uppnå kompromiss med den i parlamentet alltjämt mycket inflytelserike och mot verkligt genomgripande rösträttsreform obenägne greve István Tisza. Därjämte gjorde han en misslyckad ansats att mitt under kriget få till stånd en lösning av nationalitetsfrågan inom armén.
Då centralmakternas nederlag i första världskriget hösten 1918 blev oundvikligt, genomdrev Wekerle kejsar Karls godkännande av, att Ungern skulle förklaras fullt självständigt, endast i personalunion förenat med Österrike (oktober). Några dagar senare avlöstes Wekerle som ungersk ministerpresident av greve Mihály Károlyi (30 oktober), varpå revolutionen omedelbart tog sin början. Wekerle hölls under Béla Kuns kommunistiska styre (21 mars till augusti 1919) i hårt fängelse, och ogrundade rykten om att han avrättats vann spridning. Efter Béla Kuns fall återfick han friheten, men framträdde därefter ej i det politiska livet.
Källor redigera
- Wekerle, Sándor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter redigera
- ^ [a b] Find a Grave, Sandor Wekerle, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Sándor Wekerle, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Sándor Wekerle.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 316, ISBN 978-963-496-144-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ József Bölöny & László Hubai, József Bölöny & László Hubai, Magyarország kormányai, femte utgåvan, Akadémiai Kiadó, 2004, s. 223, läst: 29 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ József Bölöny & László Hubai, József Bölöny & László Hubai, Magyarország kormányai, femte utgåvan, Akadémiai Kiadó, Akadémiai Kiadó, 20042004, s. 83, läst: 1 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 36, ISBN 978-963-496-144-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] József Bölöny & László Hubai, József Bölöny & László Hubai, Magyarország kormányai, femte utgåvan, Akadémiai Kiadó, Akadémiai Kiadó, 20042004, s. 88, läst: 1 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 339, ISBN 978-963-496-144-4, läs online.[källa från Wikidata]