Rudolf Klinckowström
Rudolf Mauritz Klinckowström, född 8 augusti 1816 i Sankt Nikolai församling, Stockholm, död 20 november 1902 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad (folkbokförd i Ekerö församling, Stockholms län),[4][5] var en svensk friherre, militär, politiker och författare. Han var ägare till godset Stafsund på Ekerö.
| Rudolf Klinckowström | |
.jpg) | |
| Född | 8 augusti 1816[1] Sankt Nikolai församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 november 1902[1] (86 år) Hedvig Eleonora församling, Sverige |
| Begravd | Ekerö[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, militär, politiker |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1878–1899) | |
| Politiskt parti | |
| Första kammarens protektionistiska parti (–)[3] Lantmannapartiets filial (–)[3] | |
| Maka | Marie Klinckowström |
| Barn | Axel Klinckowström (f. 1867) |
| Föräldrar | Axel Leonhard Klinckowström |
| Redigera Wikidata | |
Hans föräldrar var friherre Axel Leonhard Klinckowström och Kristina Charlotta Österberg. I sitt giftermål 1863 med Marie Françisca Emilia de Labensky (Marie Klinckowström) hade han sonen Axel Klinckowström. Det var genom äktenskapet han fick godset Stafsund och stora ägor på Ekerö.
Militär bana
redigeraKlinckowström erhöll sin grundutbildning på Karlberg där ha utexaminerades 1836 till Ingenjörstrupperna. 1844 blev han utnämnd till generalstabsofficer och tjänstgjorde 1849–1850 såsom stabsadjutant hos högste befälhavaren för svensk-norska ockupationskåren på Fyn. År 1851 blev han ledamot av krigsvetenskapsakademien och 1858 överstelöjtnant i armén samt utnämndes 1859 till militärattaché i Wien. 1865/1866 entledigades han på egen begäran från sina militära befattningar.
1844 intog Klinckowström sin plats på riddarhuset, i vars förhandlingar han deltog under alla riksdagar utom 1859–1860 och 1862–1863. Klinckowström, som oftast räknades till riddarhusets vänstra center, motarbetade representationsreformen. 1878 inträdde Klinckowström som Älvsborgs läns representant i första kammaren och var riksdagsman till och med 1899 års riksdag. I första kammaren anslöt sig Klinckowström till det då härskande lantmannapartiets politik, han blev en förkämpe för rundliga nedprutningar i statsverkspropositionen och höll ett vaket öga på byråkratin, samtidigt som han röstade för grundskatternas avskrivning.
Bibliografi
redigera- Historiska uppgifter rörande svenska generalstabens organisation. Stockholm. 1849. Libris 2095412
- Jordbrukets nöd och hjelp. Stockholm: förf. 1867. Libris 1586285
- Grundskatterna samt rustning och rotering : deras uppkomst och beskaffenhet m. m. Stockholm: Fritze. 1875. Libris 1582620
- Lediga stunders vittra tidsfördrif. Stockholm. 1883. Libris 22697883. http://hdl.handle.net/2077/56474
Redaktörskap
redigera- Tidskrift för svenska ingenieurer. Stockholm: Norstedt. 1850-1852. Libris 2805695
- Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia : [tidskiftet 1630-1632. 1]. Stockholm: Norstedt. 1854. Libris 10796810. https://runeberg.org/arkivkir/1/
- Fersen, Axel von (1867-1872). Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter. Stockholm: Norstedt. Libris 84664. https://runeberg.org/favfhiskr/
- Fersen, Axel von (1877-1878). Le comte de Fersen et la cour de France : extraits des papiers du Grand Maréchal de Suède, comte Jean Axel de Fersen. Paris: Librairie de Firmin-Didot. Libris 2012885
Referenser
redigera- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Klinckowström, Rudolf Mauritz Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Noter
redigera- ^ [a b] Rudolf M Klinckowström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11602, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Klinckowström, Rudolf Mauritz, Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 242, läst: 23 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Ekerö församlingsbok 1900–1905, s. 231
- ^ Ekerö församlings död- och begravningsbok 1895–1932, s. 19
Vidare läsning
redigera- Bertil Broomé: Rudolf Klinckowström i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977)