Öppna huvudmenyn

Ruda (Carassius carassius)[6] är en art i familjen karpfiskar. Den liknar karpen men saknar dennas karaktäristiska skäggtömmar och är inte lika avlång.[7] Den lever i sötvatten[8] som inte är för strömt, och är en uppskattad fisk vid mete. Den är inte vanlig som matfisk, men då den är mycket seglivad används den ibland som bete vid gäddmete.

Ruda
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Ej hotad[2]
Carassius carassius Prague Vltava 2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKarpartade fiskar
Cypriniformes
FamiljKarpfiskar
Cyprinidae
SläkteRudor
Carassius
ArtRuda
Carassius carassius
Vetenskapligt namn
§ Carassius carassius
Auktor(Linnaeus, 1758)
Synonymer

Cyprinus carassius Linnaeus, 1758[3]
Carassius carassius Kirillov, 1956[3]
Carassius linnaei Bonaparte, 1845[3]
Carassius linnaei Malm, 1877[3]
Carassius vulgaris Nordmann, 1840[3]
Carassius vulgaris Walecki, 1863[3]
Carassius oblongus Heckel & Kner, 1858[3]
Carassius gibelio (non Bloch, 1782)[4]
Carassius gibelio (Kessler, 1856)[3]
Cyprinus gibelio Kessler, 1856[5]
Cyprinus moles Agassiz, 1835[3]
Cyprinus moles Valenciennes, 1842[3]
Cyprinus moles Selys-Longchamps, 1842[3]
Carassius moles Nordmann, 1840[3]
Cyprinus charax Lesniewski, 1837[5]
Carassius charax (Lesniewski, 1837)[3]

Carassius humilis Heckel, 1837[3]
Guldfärgad form
Guldfärgad form
Hitta fler artiklar om djur med

Rudan beskrevs först av Carl von Linné, 1758. Rudan ingår i släktet Carassius, och familjen karpfiskar.[9][10][11] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Arten är reproducerande i Sverige.[11] Inga underarter finns listade.[9]

Innehåll

Namnet RudaRedigera

Ruda kommer av fornsvenskans Rudha som är nära besläktat med ordet röd.[12]

Övervintring och andningRedigera

Rudan har en exceptionell överlevnadsförmåga och kan övervintra i bottenfrusna gölar genom att den tillbringar vintermånaderna i dvala i icke fruset bottenslam[7] helt utan syre. Rudan har exceptionell förmåga att överleva i syrefattigt vatten eftersom den bland annat, vid behov, kan anpassa sina gälar så att de får en större yta [13]. men den har utöver detta möjlighet att omvandla kroppens slaggprodukter till alkohol istället för mjölksyra. Förmågan kan delvis förklaras genom att rudan vid anoxiska förhållanden producerar alkohol som avlägsnas via gälarna, en process som kan jämföras med ölbryggning, när jäst omvandlas till alkohol.[14]

Sjöruda och dammrudaRedigera

Rudan har ibland delats upp i två tillväxttyper eller arter, sjöruda och dammruda, där sjörudan är mer högryggad än dammrudan. Det finns en utbredd uppfattning att de olika typerna uppstår allt efter näringstillgång[15]. Egentligen är det samma art, som kompenserar närvaro av rovfisk genom att växa sig större. Sjörudan utvecklas då på höjden för att undvika predation (av till exempel gädda). Om predatorer inte finns (i en damm t.ex.) är det ingen vinst i att tillväxa på höjden och individen förblir låg, och kallas då dammruda [16]. Förmågan att anpassa sig efter miljön på det här sättet kallas fenotypisk plasticitet.

Rudan i SverigeRedigera

Rudan är i Sverige på många håll utplanterad,[7] och dess faktiska utbredningsområde är betydligt större än det naturliga utbredningsområdet. Utplantering av ruda i skogsdammar får till följd att vissa andra arter som har svårare att hävda sig försvinner, och rudan är nästan omöjlig att utrota. Dammrudan förökar sig lätt och är enkel att odla i större akvarier och i dammar. I forna tider var rudan en viktig matfisk, och Cajsa Warg har recept på den i sin kokbok.

Det svenska sportfiskerekordet ligger på 3,030 kg efter att tidigare rekordfisk på 3,07 kg visat sig vara en hybrid.[17]

BygdemålRedigera

Namn Trakt Referens

Karussa Skåne [18]
Kroppa Västergötland [19]

Rudan i populärkulturenRedigera

Carl Michael Bellman skaldade om rudan i Fredmans epistel 71, Til Ulla i fenstret på Fiskartorpet, Middagstiden, en Sommardag. Där sjungs "...eller ur Sumpen en sprittande Ruda..."

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] 2008 Carassius carassius Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Förteckning över svenska fiskar (pdf)
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Kottelat, M. (1997) European freshwater fishes., Biologia 52, Suppl. 5:1-271.
  4. ^ Robins, C.R., R.M. Bailey, C.E. Bond, J.R. Brooker, E.A. Lachner, R.N. Lea and W.B. Scott (1991) World fishes important to North Americans. Exclusive of species from the continental waters of the United States and Canada., Am. Fish. Soc. Spec. Publ. (21):243 p.
  5. ^ [a b] Eschmeyer, W.N. (ed.) (1999) Catalog of fishes. Updated database version of November 1999., Catalog databases as made available to FishBase in November 1999.
  6. ^ Kottelat, M. and J. Freyhof (2007) Handbook of European freshwater fishes., Publications Kottelat, Cornol, Switzerland. 646 p.
  7. ^ [a b c] Anders Ivarsson. ”Ruda”. Allt om fisk. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813103041/http://www.fiskbasen.se/ruda.html. Läst 10 oktober 2012. 
  8. ^ The IUCN Red List of Threatened Species: Carassius carassius
  9. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  11. ^ [a b] Dyntaxa Carassius carassius
  12. ^ "ruda", Svensk etymologisk ordbok, sida 658, 1922
  13. ^ Sollid J, De Angelis P, Gunderson K, Nilsson GE. 2003. Hypoxia induces adaptive and reversible gross morphological changes in crucian carp gills. J Exp Biol 206:3667-3673.
  14. ^ ”Goldfish go months without oxygen by making alcohol inside cells”. New Scientist Media Centre. https://www.newscientist.com/article/2143579-goldfish-go-months-without-oxygen-by-making-alcohol-inside-cells/. Läst 12 mars 2018. 
  15. ^ Våra fiskar, Lars Nielsen och Ulf Svedberg (2010) Norstedts. ISBN 978-91-1-303036-4
  16. ^ Predator-induced phenotypical change in body morphology in crucian carp
  17. ^ Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: Sportfiskerekord i sötvatten
  18. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 311 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  19. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 367 [2], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Vidare läsningRedigera

  • Bonow, Medeleine; Svanberg, Ingvar (2013). "Rudor finnas öfverflödigt." Fiskdammar vid svenska prästgårdar på 1600- och 1700-talen. i: Saga och sed: Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok. 2013. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien. Libris 16632788 

Externa länkarRedigera