Rikskuponger var ett privatägt företag ursprungligen ägt av Eurocard; numera går systemet under namnet Edenred Lunchförmån.

Ett rikskupongshäfte från 2008

Företaget ger ut kuponger som används som betalningsmedel för måltiderrestaurang. De är avsedda som en möjlighet för företag att sponsra sina anställdas luncher. Kupongerna gavs ut i ett häfte. Systemet lanserades i Sverige 1973 av Eurocard,[1] då i pappersform. Fram till 1991 betraktades kupongerna inte som löneförmån vilket gjorde det mycket lönsamt för den anställde att byta ut en del av sin lön mot rikskuponger.[2] Förändringen 1991 innebar att antalet användare minskade med två tredjedelar över en natt.[2] Över tiden minskade antalet restauranger som accepterade Rikskuponger, delvis på grund av förfalskade kuponger.[3]. Sedan 2016 finns det endast kvar som ett kort, först under namnet Rikskortet, numera Edenred Lunchförmån.

Den anställdes företag subventionerar en del eller hela beloppet som den anställda får rikskuponger för. På den subventionerade delen betalar företaget arbetsgivaravgift och den anställda förmånsbeskattas. Rikskupongssystemet ägs av Edenred.

Hösten 2014 tillverkades de sista papperskupongerna (giltiga fram till 2016[4]). Kupongerna fanns i valörerna 2, 5, 10, 20, 40, 50, och 60. Senare tillkom valörerna 70 och 80. Häften med kuponger fanns i olika totalvärden, exempelvis 10 rikskuponger à 60 kronor i, alltså 600 "kronor". Växel gavs upp till tio kronor, antingen som mynt eller kuponger. Utgångna Rikskuponger gick att byta in mot aktuella kuponger senast 6 månader efter att sista giltighetsdagen passerats, mot en smärre administrativ avgift.

Från och med 2016 är papperskuponger helt ersatta av kortlösningen.[5] Belopp som sätts in på kontot måste förbrukas inom ett år, annars tillfaller de Edenred. Saldon går att se, men inte hur mycket av saldot som riskerar att förverkas. Påminnelser om belopp som riskerar att tillfalla Edenred görs inte. Likaså avbryts inte påfyllande av saldot.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera