Samuel Clason
Samuel "Sam." Clason, född 23 juni 1867 i Uppsala, död 19 december 1925 i Stockholm, var en svensk historiker och politiker. Han var son till professor Edward Clason och Clara, född Ulff. Han gifte sig 1895 med Elin Sebardt, dotter till hovapotekare Carl Wilhelm Sebardt. Han ligger begravd vid Gryts kyrka.
_sign.jpg){kind=small}
Clason inledde sina studier vid Uppsala universitet 1884, där han blev filosofie kandidat 1887, filosofie licentiat 1893 och tog sin doktorsgrad 1895 på avhandlingen Till reduktionens förhistoria, Gods- och ränteutsöndringarna och förbundna orterna, vilket även gjorde honom till docent i historia samma år. Clason tjänstgjorde även i andra kammaren 1884–1898 som riksdagsstenograf och utskottsskereterare mellan 1888 och 1905. Han var extra ordinarie amanuens vid Riksarkivet och kammararkivet 1895, amanuens vid Riksarkivet 1903. 1895–1898 var Clason notarie i Unionskommissionen, sekreterare i Konstitutionsutskottet 1899–1900 och i särskilda utskottet vid urtima riksdagen 1905.
Clason utnämndes 1904 till professor i historia vid Lunds universitet, en befattning han behöll fram till 1916 då han utnämndes till riksarkivarie. Han valdes in i Vitterhetsakademien 1918 och i Vetenskapsakademien 1922.
Clasons politiska karriär inleddes på riksplanet genom att han invaldes i första kammaren 1907, där han blev kvar fram till sin död. I riksdagen representerade Clason Högern. År 1916 inträdde han i Högerns förtroenderåd. Han var ledamot av konstitutionsutskottet 1908–1925 och ordförande i detsamma 1922–1923.
Clason började arbeta vid Riksarkivet första gången 1895. Från 1916 till sin död var han riksarkivarie, med ett avbrott 1923–1924 då han var statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet i den Tryggerska ministären.
Clason var konservativ av den gamla skolan - djupt religiös, nitisk i fosterlands- och försvarsvänlighet. Han var bland annat med vid bildandet av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.[3]
KällorRedigera
- Svenskt biografiskt lexikon, band 20, s. 498-500
- Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 5.
- Svenska män och kvinnor, Nils Bohman & Torsten Dahl, (1946)
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 138
- R. Holm, med bidrag av B. Boëthius: S (Sam) Clason i Svenskt biografiskt lexikon
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 72-73
NoterRedigera
- ^ [a b c d] S (Sam) Clason, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14876, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, s. 429, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfSOA, omnämnd som: Clason i Lund, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Bengt Kummel, Svenskar i all världen förenen eder! Vilhelm Lundström och den allsvenska rörelsen. Åbo 1994, s. 76
Externa länkarRedigera
| Företrädare: Olof Olsson |
Sveriges ecklesiastikminister 1923–1924 |
Efterträdare: Olof Olsson |